Idag är Ishbel Hamilton-Gordon ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av samhället. Med den ständiga utvecklingen av teknik och globalisering har Ishbel Hamilton-Gordon blivit en central punkt för debatt och diskussion inom olika områden. Från det akademiska fältet, genom arbetsvärlden, till den politiska sfären, har Ishbel Hamilton-Gordon genererat en rad reflektioner och frågor som försöker förstå dess inverkan på det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till Ishbel Hamilton-Gordon, analysera dess implikationer inom olika områden och erbjuda en heltäckande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Ishbel Hamilton-Gordon | |
![]() | |
Född | 15 mars 1857 London, Storbritannien |
---|---|
Död | 18 april 1939[1][2][3] Aberdeen, Skottland, Storbritannien |
Medborgare i | Storbritannien[4] |
Sysselsättning | Författare, redaktör[4], rösträttsaktivist |
Befattning | |
Ordförande (1893–1899)[5] Ordförande (1904–1936)[5] | |
Make | John Hamilton-Gordon, 1:e markis av Aberdeen och Temair (g. 1877–)[6][7] |
Barn | George Gordon, 2:e markis av Aberdeen and Temair (f. 1879) Marjorie Sinclair, baronessa Pentland (f. 1880)[8] Lady Dorothea Mary Gordon (f. 1882)[8] Dudley Gordon, 3:e markis av Aberdeen and Temair (f. 1883)[8] Lord Archibald Ian Gordon (f. 1884)[8] |
Föräldrar | Dudley Marjoribanks, 1st Baron Tweedmouth[6] Isabella Hogg[8][6] |
Släktingar | Edward Marjoribanks, 2:e baron Tweedmouth (syskon)[6] |
Utmärkelser | |
Dame med storkors av Brittiska imperieorden (1931)[5] Hedersdoktor vid Universitetet i Aberdeen Hedersdoktor vid Queen's University | |
Redigera Wikidata |
Ishbel Maria Hamilton-Gordon, Marchioness of Aberdeen and Temair, vanligen kallad bara Lady Aberdeen, född Isabel Maria Marjoribanks den 15 mars 1857 i London, död 18 april 1939 i Aberdeen, Skottland, var en brittisk (skotsk) författare, filantrop och kvinnorättsaktivist.
Hon var gift med John Hamilton-Gordon, 1:e markis av Aberdeen och Temair, och som sådan vicedrottning av Kanada 1893–1898 och Irland 1906–1915. Hon var ordförande för National Council of Women of Canada, samt för International Council of Women tre gånger: som dess första ordförande 1893–1899; andra gången 1904–1920 och tredje gången 1922–1936.
|