Iron Dome

I denna artikel kommer vikten av Iron Dome i det samtida samhället att tas upp. Iron Dome har haft en ledande roll inom olika områden, från politik till populärkultur, och dess inflytande är obestridligt i människors dagliga liv. Genom historien har Iron Dome varit föremål för debatter, studier och forskning som försöker förstå dess påverkan på samhället. I denna mening kommer utvecklingen av Iron Dome över tid att noggrant undersökas, och analysera dess relevans i olika sammanhang och dess inflytande på människors liv. Dessutom kommer aktuella trender relaterade till Iron Dome, samt de utmaningar och möjligheter det ger i den samtida världen att undersökas.

Iron Dome
IDF Iron Dome 2021.jpg
Iron Dome robot avfyrad
TypLuftvärnsrobot
UrsprungslandIsrael
Servicehistoria
Brukstid2011 – i tjänst
Medverkan i krigOperation Pillar of Defense
Produktionshistoria
TillverkareRafael Advanced Defense Systems
Israel Aerospace Industries
Kostnad/enhet50 miljoner USD per batteri
40 000 USD per robot
Produktionsperiodbörjade utvecklas år 2005
Specifikationer
Längd3 meter
Vikt90 kg
Spännvidd920 mm
Diameter160 mm
Stridsspetsvikt90 kg
TändrörZonrör
Raketrampen Iron Dome som är utplacerad bredvid Sderot, Israel (juni 2011)
En Iron Dome robot.

Iron Dome (hebreiska: כִּפַּת בַּרְזֶל, kippat barzel) är ett israeliskt luftvärnsrobotsystem som används för att skjuta ner raketer som avfyrats mot Israel. Systemet placerades i fält i mars 2011[1] och gjorde sin första insats i april 2011 då det i närheten av Ashkelon sköt ner en raket avfyrad ifrån Gazaremsan.[2]

Systemet kan skydda en zon som sträcker sig från 4,5 till 72 km.[3] Luftvärnssystemet ignorerar raketer som är på väg ut över hav eller åkrar och fokuserar på de som är på väg att träffa bebyggda och befolkade områden.[4]

Från det att Iron Dome togs i drift år 2011 fram till 2020 gjorde luftvärnssystemet 2400 framgångsrika insatser.[5]

Luftvärnssystemet har utvecklats i en marin version och är ett av luftvärnssystemen installerade i Israeliska flottans korvetter av Sa’ar 6(en)-klass som byggs i Tyskland.[6]

Bakgrund

Huvudartikel: Palestinska raketattacker mot Israel

Hamas började avfyra raketer mot Israel år 2001. I början var raketerna hemmagjorda med kort räckvidd och begränsad sprängkraft, men senare övergick Hamas och andra liknande organisationer till att använda militära raketvapen.[3]

Gazakriget 2014

Under Gazakriget 2014 avfyrade Hamas 4 594 projektiler av olika sorts raketartilleri mot israeliska områden där uppemot 70% av Israels befolkning bodde. Emot dessa användes nio Iron Dome-batterier som valde ut 799 projektiler som utgjorde ett hot. Av dessa stoppades 735 och 64 kom igenom,[4] resulterande i en verkningsgrad runt 90 %.[7] De raketer och granatkastarprojektiler som ej stoppades av luftvärnssystemet dödade fyra civila israeler och en thailändsk medborgare som befann sig i Israel på ett arbetskraftsvisum.[3]

2021

Under elva dagar i maj 2021 avfyrade Hamas och Palestinian Islamic Jihad (PIJ) mer än 4 000 raketer mot Israel varav huvuddelen nedkämpades av Iron Dome. De palestinska raketerna dödade 12 personer i Israel.[8]

I media

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu uttalade år 2014 i en intervju med CNN att luftvärnssystemet markerade skillnaden i stridsfilosofi mellan Israel och motståndarna då "Israel använder raketer för att skydda sina civila medan motståndarna använder civila som mänskliga sköldar för att skydda sina raketramper".[9]

US Army

I oktober 2020 levererades det första av två beställda Iron Dome-batterier till USA:s armé.[5]

Referenser

  1. ^ ”Israel deploys 'Iron Dome' rocket shield”. www.aljazeera.com. http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2011/03/201132718224159699.html. Läst 20 maj 2017. 
  2. ^ Pfeffer, Anshel; Yagna, Yanir (7 april 2011). ”Iron Dome Successfully Intercepts Gaza Rocket for First Time” (på engelska). Haaretz. http://www.haaretz.com/israel-news/iron-dome-successfully-intercepts-gaza-rocket-for-first-time-1.354696. Läst 20 maj 2017. 
  3. ^ ”A Classical Analysis of the 2014 Israel-Hamas Conflict” (på amerikansk engelska). Combating Terrorism Center at West Point. 10 december 2014. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221030155234/https://ctc.usma.edu/a-classical-analysis-of-the-2014-israel-hamas-conflict/. Läst 13 juni 2020. 
  4. ^ ”Israel successfully tests improved version of Iron Dome” (på amerikansk engelska). The Times of Israel. http://www.timesofisrael.com/army-successfully-tests-improved-version-of-iron-dome/. Läst 20 maj 2017. 
  5. ^ Richardson, Jack (2 oktober 2020). ”Israel Delivers IRON DOME Battery to U.S. Army” (på amerikansk engelska). European Security & Defence. https://euro-sd.com/2020/10/news/exclusive-news/19292/u-s-army-iron-dome-delivery/. Läst 11 oktober 2020. 
  6. ^ Iddon, Paul. ”With An Eye On Hezbollah, Israel Carries Out New Military Exercises On Its Northern Border” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/pauliddon/2020/11/11/with-an-eye-on-hezbollah-israel-carries-out-new-military-exercises-on-its-northern-border/. Läst 15 november 2020. 
  7. ^ ”Iron Dome Blunts 90% Of Enemy Rockets” (på engelska). aviationweek.com. http://aviationweek.com/defense/iron-dome-blunts-90-enemy-rockets. Läst 30 april 2017. 
  8. ^ ”Biden pledges to rebuild Gaza, resupply Israel’s Iron Dome” (på engelska). Al-Monitor: The Pulse of the Middle East. https://www.al-monitor.com/originals/2021/05/biden-pledges-rebuild-gaza-resupply-israels-iron-dome. Läst 21 maj 2021. 
  9. ^ ”Netanyahu: Israel seeks 'sustainable quiet' with Gaza - CNN.com”. CNN. http://www.cnn.com/2014/07/20/world/meast/mideast-crisis-blitzer-netanyahu-interview/index.html. Läst 20 maj 2017. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iron Dome, tidigare version.