I dagens värld är Irmgard Keun ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från politik till människors vardag har Irmgard Keun genererat oändliga debatter, diskussioner och reflektioner. Dess inverkan är så betydande att dess närvaro blir allt tydligare i dagens samhälle. Irmgard Keun har väckt intresset hos experter, akademiker och vanliga medborgare, som försöker förstå dess betydelse och de konsekvenser det har för deras liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant undersöka problemet med Irmgard Keun, analysera dess orsaker, effekter och möjliga lösningar för att ta itu med det heltäckande.
Irmgard Keun | |
Född | 6 februari 1905[1][2][3] Berlin[4] |
---|---|
Död | 5 maj 1982[1][2][3] (77 år) Köln[4] |
Begravd | Melaten-Friedhof[5] |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Berlitz Språkskola ![]() |
Sysselsättning | Författare[6] |
Utmärkelser | |
Marieluise-Fleißer-Preis (1981) | |
Redigera Wikidata |
Irmgard Keun född 6 februari 1905 i Berlin, död 5 maj 1982 i Köln, var en tysk författare och journalist med anknytning till den litterära expressionismen.
Keun debuterade med romanen Gilgi-eine von uns 1931, som även filmatiserades 1932. Das kunstseidene Mädchen (Konstsilkesflickan) brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933. Det kulturpolitiska organet Reichskulturkammer förbjöd henne senare samma år att publicera sina böcker. Hon emigrerade till Nederländerna 1936. Dock återvände hon till Tyskland illegalt 1940. Efter 1945 arbetade hon som journalist och glömdes bort som författare men återupptäcktes på 1970-talet.