Irene Kantakouzene
I dagens värld är Irene Kantakouzene ett ämne som har blivit aktuellt inom olika samhällsområden. Från dess inverkan på människors dagliga liv till dess inflytande på ekonomi och politik har Irene Kantakouzene blivit ett grundläggande element att ta hänsyn till idag. Genom åren har Irene Kantakouzene genererat debatter, kontroverser och olika ställningstaganden som har präglat hur vi uppfattar det och förhåller oss till det. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna kring Irene Kantakouzene, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, och analysera dess betydelse och konsekvenserna det har för våra dagliga liv.
| Irene Kantakouzene | |
.jpg) | |
| Född | 1400 Konstantinopel |
|---|---|
| Död | 1457 Rudnik, Serbien |
| Medborgare i | Bysantinska riket |
| Make | Đurađ Branković |
| Barn | Teodor Branković (f. 1414) Grgur Branković (f. 1415) Mara Branković (f. 1416) Stefan Branković (f. 1417, 1425 och 1426)[1] Katarina Branković (f. 1418) Lazar Branković (f. 1421 och 1427) |
| Föräldrar | Theodore Kantakouzenos[1] Euphrosyne Ouresina Palaiologina[1] |
| Redigera Wikidata | |
Irene Kantakouzene, född 1400, död 1457, var en despotinna av Serbien, gift med Serbiens despot Đurađ Branković (regent 1427-1456). [2] I serbisk folklore är hon känd som grundaren av många fort.
Referenser
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
- ^ Fine, John Van Antwerp (1994). The Late Medieval Balkans: A Critical Survey from the Late Twelfth Century to the Ottoman Conquest. Ann Arbor: University of Michigan Press. ISBN 0-472-08260-4.