I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Interpellation, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet har Interpellation genererat ständig debatt och fortsätter att vara föremål för forskning och analys. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven som finns kring Interpellation, såväl som dess utveckling över tid och dess inflytande inom olika områden. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de senaste nyheterna och upptäckterna relaterade till Interpellation, i syfte att ge en global och uppdaterad vision av detta fascinerande ämne. Följ med oss på denna upptäcktsresa och reflektion om Interpellation!
Interpellation är en fråga i riksdagen (eller annan folkvald församling) från en enskild ledamot till statsråden. Till skillnad från en vanlig fråga får andra ledamöter delta i debatten.
Interpellationen är en fråga som kräver ett utförligare svar. Just därför får statsrådet två veckor på sig att besvara frågan, ofta igenom tillsatta expertkommittéer.
I kommunfullmäktige finns motsvarande begrepp, då ställs frågan av ledamot till en förtroendevald med direkt politiskt ansvar för ett visst område. Det kan vara ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer. I Stockholms stad får fullmäktige bestämma att interpellationer bara får ställas till borgarråden. Fullmäktiges regler för interpellationer skall finnas i arbetsordningen.
Exempel på en interpellation: "Enligt TT kommer Kaplan att ställa en interpellation till justitieminister Beatrice Ask (M) med anledning av filmen från Rosengårdskravallerna. Orsaken är en misstanke om att den demokratiska värdegrund som polisen officiellt ställer sig bakom inte i alla lägen har stöd av enskilda polismän."