Intensivvård

Idag är Intensivvård ett ämne som har fått en aldrig tidigare skådad relevans i dagens samhälle. Sedan uppkomsten har den väckt ett brett intresse och genererat en rad debatter och reflektioner inom olika områden. Intensivvård har påverkat människors liv avsevärt och påverkat deras beslut, beteenden och uppfattningar. I den här artikeln kommer vi att undersöka på djupet vilken inverkan Intensivvård har på samhället idag, såväl som de konsekvenser det har för framtiden. Vi kommer att analysera olika perspektiv och åsikter om Intensivvård, i syfte att erbjuda en heltäckande och objektiv vision av detta ämne som är så aktuellt idag.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
En patient intensivvårdbehandlas.

Intensivvård är en vårdnivå som innebär avancerad diagnostik, behandling och övervakning av allvarligt skadade och av annan orsak svårt sjuka patienter med sviktande vitala funktioner. Denna vårdform innebär bland annat att patienten vid behov kan hållas sövd, andas med respirator, få vätskor och näring via dropp och kissa med kateter.

I Sverige finns, förutom allmänna intensivvårdsavdelningar (ofta kallade IVA), även specialiserade avdelningar för brännskadevård (BRIVA), neonatalvård, neurointensivvård (NIVA) och thoraxintensivvård (TIVA). Även andra organisatoriska indelningar finns, som till exempel medicinsk intensivvård (MIVA) och kirurgisk intensivvård (KIVA, KIBA).

Vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns även en långtidsintensivvårdsavdelning (LIVA) för barn i behov av andningsunderstöd under längre perioder (oftast mer än tre månader). Barn i behov av intensivvård under långa tidsperioder (mer än 28 dagar) har visats ha högre mortalitet än de som vårdats under kortare tid.

Därtill finns även enheter för patienter med kronisk eller ihållande kritisk sjukdom med behov av andningsstöd och intensivvårdsrehabilitering.

Medicinskt ledningsansvariga är vanligen intensivvårdsläkare (oftast anestesiologer). Sjuksköterskorna är specialistutbildade inom intensivvård.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Långtidsintensivvårdsavdelning (LIVA)” (på svenska). www.karolinska.se. Arkiverad från originalet den 5 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210505235617/https://www.karolinska.se/for-vardgivare/tema-barn-alb/barn-perioperativ-medicin-och-intensivvard/liva/. Läst 11 juni 2021. 
  2. ^ Namachivayam, Poongundran; Taylor, Anna; Montague, Terence; Moran, Karen; Barrie, Joanne; Delzoppo, Carmel (2012-09). ”Long-stay children in intensive care: long-term functional outcome and quality of life from a 20-yr institutional study”. Pediatric Critical Care Medicine: A Journal of the Society of Critical Care Medicine and the World Federation of Pediatric Intensive and Critical Care Societies 13 (5): sid. 520–528. doi:10.1097/PCC.0b013e31824fb989. ISSN 1529-7535. PMID 22805156. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22805156/. Läst 11 juni 2021. 
  3. ^ ”Remeo”. Uppdaterad 3 maj 2021. https://www.rkliniken.se/. Läst 12 juni 2021. 

Externa länkar