Insubrer
Ämnet för Insubrer är ett ämne som har genererat stort intresse på senare tid, och dess relevans täcker flera aspekter av det moderna livet. Oavsett om det är personligt, socialt, politiskt, ekonomiskt eller tekniskt så spelar Insubrer en grundläggande roll i hur vi möter utmaningar och förhåller oss till världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Insubrer, och undersöka dess inverkan och relevans i olika sammanhang. Från dess utveckling genom historien till dess konsekvenser för framtiden, till dess inflytande på populärkulturen och dess roll i beslutsfattande, fortsätter Insubrer att fånga uppmärksamheten hos både experter och entusiaster.
Insubrerna var ett keltiskt folk som förmodas ha kommit till Cisalpina Gallien i norra Italien omkring 400 f.Kr. Insubrerna trängde undan etruskerna och intog den etruskiska staden Melpum.
Insubrernas område gränsade i söder till bojerna där Padus (nuvarande Po) var gränsflod. I nordöst gränsade insubrernas område till cenomanerna och i norr utgjorde bergskedjan Alperna en gräns. Insubrernas huvudstad var Mediolanum (dagens Milano).
År 224 f.Kr. erövrade romarna bojer och lingoner. Strax därefter, 222 f.Kr., angreps insubrerna av romarna och besegrades först vid Clastidium (där deras kung, Virdumanrus, omkom) och senare vid Mediolanum, då insubrerna underkastade sig Rom. Romarna byggde kolonierna Placentia (dagens Piacenza) och Cremona på vardera sidan av Padus för att befästa sin närvaro.
Efter andra puniska kriget revolverade[förtydliga] åter gallerna i norditalien men efter nederlag 197 f.Kr. och 196 f.Kr. fick insubrerna åter underkasta sig romarna och efter hand blev området fullständigt romaniserat.
Källor
- Insubrer i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
| |||||||||||||||||||||||||||||
