I den här artikeln kommer vi att utforska allt som har med Ingemar Tunander att göra, från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle. Ingemar Tunander har varit ett återkommande tema genom historien, dess effekter har studerats brett och diskuterats inom olika områden. Från sitt ursprung till nutid har Ingemar Tunander genererat motstridiga åsikter och har väckt otaliga frågor om dess relevans och roll i vårt samhälle. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i en djupgående analys av Ingemar Tunander och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet, och lyfta fram dess betydelse idag och dess projektion in i framtiden.
Ingemar Tunander | |
![]() Ingemar Tunander | |
Född | Tage Ingemar Elias Tunander 31 juli 1916 Stora Tuna församling i Dalarna |
---|---|
Död | 16 mars 1997 (80 år) Maglehems församling i Skåne |
Yrke | Författare Länsantikvarie |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Make/maka | Gunvor Lilja (1944–1956) Britt Tunander (1957–1997) |
Barn | Ola Tunander Pontus Tunander |
Tage Ingemar Elias Tunander, född 31 juli 1916 i Stora Tuna församling i Dalarna, död 16 mars 1997 i Maglehems församling i Skåne, var en svensk författare, länsantikvarie och tecknare.
Tunander avlade 1941 teckningslärarexamen, blev 1949 filosofie kandidat vid Stockholms högskola och 1949 filosofie licentiat. Han var 1950–1955 landsantikvarie i Kopparbergs län, 1955–1963 intendent vid Sundsvalls museum, 1963–1969 landsantikvarie i Gävleborgs län och chef för Gävle museum, 1969–1973 förste intendent vid Malmö museum, 1973–1974 landsantikvarie i Kristianstads län, 1974–1977 chef för Malmö museum och 1978–1981 länsantikvarie i Kristianstads län. Han var 1951–1955 redaktör för Dalarnas Hembygdsbok, 1963–1969 för Från Gästrikland, 1974 för Skånes hembygdsförbunds årsbok och 1975 för Årsboken Malmöhus.
Som tecknare illustrerade han bland annat Mats Rehnbergs uppsats Gungor[1] som utgavs i Fataburen 1949 och Anna-Maja Nyléns Folkdräkter som 1949 samt de egna arbetena Stilhistoria 1948 och Tapeter[2] 1955 samt tillsammans med Gunnar Dalblom Teckna och måla[3] och han skrev texterna till boken Falun, Staden vid Kopparberget[4] som illustrerades av Birger Eriksson.
Tunander var son till folkskollärarna Elias Tunander (1883–1969) och Gertrud, född Håkansson (1885–1968).[5] Han gifte sig första gången med Gunvor Lilja (1921–2010), med vilken han hade sonen Ola Tunander. Efter skilsmässa 1956 gifte han 1957 om sig med Britt Tunander, med vilken han hade sonen Pontus Tunander. Han var även morfar till Jelena Rundqvist.