I dagens värld har Ingemar Josefsson blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan starten har Ingemar Josefsson väckt nyfikenhet och studier hos både forskare, experter och hobbyister. Dess inflytande sträcker sig genom historien och dess inverkan manifesteras på olika områden i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och betydelsen av Ingemar Josefsson från olika perspektiv, såväl som dess utveckling över tid. Vi kommer att lära oss om dess inverkan på kultur, teknik, politik, ekonomi och andra aspekter av vardagen, och vi kommer att analysera hur Ingemar Josefsson fortsätter att utöva sitt inflytande i dagens värld.
| Ingemar Josefsson | |
| Född | 21 maj 1939 (85 år) |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges riksdag 1994–1998 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1994–1998)[1] Ledamot i miljö- och jordbruksutskottet (1994–1998)[2] Ledamot av Sveriges riksdag 1998–2002 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1998–2002)[1] Ledamot i miljö- och jordbruksutskottet (1998–2002)[2] | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna | |
| Redigera Wikidata | |
Ingemar Josefsson, född 21 maj 1939 i Stockholm,[3] är en svensk politiker (socialdemokrat), som mellan 1994 och 2002 var riksdagsledamot för Stockholms kommuns valkrets. Han var 1979–1988 kultur- och miljöborgarråd och 1988–1991 gatuborgarråd i Stockholm, med i Stockholms stadsfullmäktige 1967–1970, i kommunfullmäktige 1970–1994, ledamot i Stockholms läns landsting 1976–1982 samt ordförande i Riksdagens Revisorer 1998–2003.
|