Infosoc-direktivet

I dagens värld har Infosoc-direktivet fått oöverträffad relevans och blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av människor och discipliner. Oavsett om det är Infosoc-direktivet som en framstående figur i historien, som ett nyckelbegrepp inom ett studieområde eller som en betydande händelse idag, är hans inverkan obestridlig. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Infosoc-direktivets universum, utforska dess ursprung, evolution och dess inflytande på olika aspekter av samhället. Från sitt utseende till sin samtida relevans har Infosoc-direktivet varit föremål för analys och debatt, och genererat en stor mängd kunskap som förtjänar att utforskas i detalj.

Infosoc-direktivet, efter Information Society som finns i den engelska titeln, formellt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället,[1] är ett EU-direktiv inom upphovsrättsområdet. I direktivet finns bland annat den så kallade undantagskatalogen, som reglerar vilka undantag och inskränkningar i upphovsrätten som kan införas på nationell nivå i EU. I direktivet återges även trestegsregeln första gången i EU-rätten.[2] Direktivet utökades med EU:s nya upphovsrättsdirektiv från 2019.

Innehåll

Infosoc-direktivet bidrog till att harmonisera upphovsrätten och de närstående rättigheterna inom EU. Rätten till mångfaldigande harmoniserades genom direktivet i artikel 2, liksom överföring till allmänheten i artikel 3. Artikel 5 innehåller en uttömmande lista över de undantag och inskränkningar i upphovsrätten som får införas på nationell nivå, såvida de inte föreskrivs i andra EU-rättsakter. Alla undantag och inskränkningar är dock frivilliga, utom framställningen av tillfälliga exemplar. För samtliga undantag och inskränkningar gäller trestegsregeln, som återges i artikel 5.5.[3]

Flera av inskränkningsbestämmelserna i Infosocdirektivet innehåller krav på namn- och källangivelse, bland annat inskränkningen för kommunikation inom undervisning eller vetenskaplig forskning (art. 5.3 a), nyhetsundantaget och citaträtten.[4]

Referenser

Noter

  1. ^ Cedergren & Dereborg, s. 13.
  2. ^ Cedergren & Dereborg, s. 119.
  3. ^ Cedergren & Dereborg, ss. 78–79.
  4. ^ Cedergren & Dereborg, ss. 102–103.

Externa länkar

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.