I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Indoktrinering, ett ämne som har väckt stort intresse på senare tid. Indoktrinering är ett ämne som har påverkat människor i alla åldrar och från olika delar av samhället. Sedan dess uppkomst har Indoktrinering väckt debatter och diskussioner inom olika sfärer och genererat olika åsikter och synpunkter. I den här artikeln kommer vi att ta upp de mest relevanta aspekterna av Indoktrinering, analysera dess sammanhang, dess utveckling över tid och dess inflytande idag. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de möjliga implikationer och konsekvenser som Indoktrinering kan få i framtiden. Följ med oss på denna rundtur i Indoktrinering och upptäck allt detta tema har att erbjuda oss!
Indoktrinering kan betyda dels upplärning, instruering, dels politisk påverkan, hjärntvätt. Ordet kommer av doktrin som betyder lära, lärosats, åskådning. Till skillnad från annan undervisning går indoktrinering ut på att få eleven att omfatta en given doktrin utan att ifrågasätta den. Precis som ordet propaganda (som ursprungligen betyder utbredning, spridning, reklam) har ordet under 1900-talet gått från att ha en neutral beskrivande funktion till att bli ett skällsord. Med indoktrinering avses vanligen en mer subtil, mindre uppenbar form av påverkan, medan propaganda oftare förknippas med skrikigt framförda övertydliga budskap.
Ordet uppmärksammades och användes flitigt under 1960-talet av kritiker till den ensidiga påverkan av borgerliga värden och åsikter som de menade att befolkningen utsattes för genom utbildningssystemet och massmedierna. I synnerhet skolböckernas innehåll blev föremål för kritik.
Redan under mellankrigstiden fördes en omfattande debatt om de tendentiösa skolböckerna, som anklagades för att vara krigsförhärligande och nationalistiska. Men det var under 1960-talet som debatten fick större omfattning. Beskrivningen av förhållanden i tredje världen, kvinnornas position i samhället och arbetarklassens levnadsvillkor hamnade under debatt.