I dagens värld har Inés de Zúñiga y Velasco blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är ett socialt fenomen, ett tekniskt framsteg, en historisk figur eller någon annan aspekt av det moderna livet, har Inés de Zúñiga y Velasco fångat olika publikers uppmärksamhet och skapat intensiv debatt i olika kretsar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Inés de Zúñiga y Velasco, från dess ursprung till dess nuvarande implikationer, i syfte att erbjuda läsaren en heltäckande och kontextualiserad vision av detta för närvarande betydelsefulla ämne.
Inés de Zúñiga y Velasco | |
![]() | |
Född | 1584[1] Villalpando[1], Spanien |
---|---|
Död | 10 september 1647[1] Loeches[1], Spanien |
Make | Gaspar de Guzmán y Pimentel[1] |
Barn | María de Guzmán y Zúñiga (f. 1609)[1] |
Föräldrar | Gaspar de Zúñiga y Acevedo[1] |
Redigera Wikidata |
Inés de Zúñiga y Velasco, född 1584, död 1647, var en spansk hovfunktionär.[2] Hon var gift med Gaspar de Guzmán y Pimentel, hovdam åt Margareta av Österrike (1584–1611), överhovmästarinna (Camarera mayor de palacio) åt Elisabet av Frankrike (1602–1644) 1627-1643[3] och guvernant åt kronprins Baltasar Carlos de Austria. Hon har skildrats i Benito Pérez Galdós's roman Doña Perfecta.