Ignaz Holzbauer

Frågan om Ignaz Holzbauer är en av de mest aktuella frågorna idag, med återverkningar inom olika samhällsområden. Från dess ursprung till dess inverkan på det dagliga livet har Ignaz Holzbauer skapat passionerade debatter och har varit föremål för många studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ignaz Holzbauer, analysera dess historiska betydelse, dess inflytande på populärkulturen och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga framtida konsekvenserna av Ignaz Holzbauer och möjliga lösningar på de utmaningar det innebär. Följ med oss ​​på denna spännande resa genom världen av Ignaz Holzbauer!

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Ignaz Holzbauer
Född1711[1][2][3]
Wien[1][4]
Död7 april 1783[5][6][7]
Mannheim[4]
Medborgare iÖsterrike
SysselsättningKompositör[1][4], dirigent, kapellmästare[4]
Befattning
Hovkapellmästare vid Hofkapelle Stuttgart
Redigera Wikidata

Ignaz Holzbauer, född 18 september 1711 i Wien, död 7 april 1783 i Mannheim, var en österrikisk kompositör och medlem av Mannheimskolan.

Holzbauer var musikdirektör i hemstaden Wien fram till 1747 varefter han tillbringade en tid i Italien. År 1750 blev han kapellmästare i Stuttgart och därefter innehade han samma tjänst i Mannheim från 1753. Under hans ledning blev hovkapellet i Mannheim en av de mest kända orkestrarna i Europa. Han verkade även som lärare vid hovet i Mannheim där han bland andra hade Carl Stamitz och Johann Anton Friedrich Fleischmann som elever. När hovet flyttade till München 1778 blev Holzbauer kvar i Mannheim som lärare och kompositör livet ut. Hans stil var i linje med Sturm und Drang-rörelsen inom tysk konst och litteratur.

Operor

  • Lucio Papirio (dramma per musica, libretto av Apostolo Zeno, 1737, Holleschau)
  • Sesostri, re d'Egitto (dramma per musica, libretto av Zeno, 1738, Holleschau)
  • Vologeso (dramma per musica, libretto av Zeno, 1739, Holleschau)
  • Hypermnestra (teutsche Opera, libretto av Johann Leopold van Ghelen, 1741, Wien)
  • La fata meravigliosa (dramma giocoso per musica, 1748, Wien)
  • Il figlio delle selve (favola pastorale per musica, libretto av Carlo Sigismondo Capece, 1753, Schwetzingen)
  • L'isola disabitata (azione per musica, libretto av Pietro Metastasio, 1754, Schwetzingen)
  • L'Isspile (dramma per musica, libretto av Metastasio, 1754, Mannheim)
  • Il Don Chisciotte (opera semiridicola, libretto av Zeno, 1755, Schwetzingen)
  • I cinesi (componimento drammatico per musica, libretto av Metastasio and Mattia Verazi, 1756, Schwetzingen)
  • Le nozze d'Arianna (festa teatrale per musica, libretto av Verazi, 1756, Schwetzingen)
  • La clemenza di Tito (dramma per musica, libretto av Metastasio och Verazi, 1757, Mannheim)
  • Nitteti (dramma per musica, libretto av Metastasio, 1758, Mannheim)
  • Alessandro nell'Indie (dramma per musica, libretto av Metastasio, 1759, Milano)
  • Ippolito ed Aricia (dramma per musica, libretto av Carlo Innocenzo Frugoni och Verazi, 1759, Mannheim)
  • Günther von Schwarzburg (singspiel, libretto av Anton Klein, 1777, Mannheim)
  • La morte di Didone (revised as Tod der Dido) (singspiel, baserad på ett libretto av Metastasio, 1779, Mannheim)
  • Tancredi (dramma per musica, 1783, Monaco)

Oratorier

  • La Passione de Gesù Cristo, libretto av Metastasio (1754)
  • Isacco, libretto av Metastasio (1757, försvunnen)
  • La Betulia liberata, libretto av Metastasio (1760)
  • Il guidizio di Salomone, libretto av Mattia Verazi (1765)
  • Giefte, libretto av Verazi (försvunnen)

Övriga verk

  • 200 Symfonier
  • 18 Stråkkvartetter
  • 13 Konserter
  • 37 Motetter
  • 21 Mässor

Källor

  1. ^ Holzbauer, Ignaz, vol. 9, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 245.
  2. ^ Alvin, Alvin-ID: alvin-person:71126.
  3. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00328530030866.
  4. ^ Česká divadelní encyklopedie, Česká divadelní encyklopedie-ID: 309, läs online, läst: 16 april 2021.
  5. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ft9qww, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  6. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Holzbauer,_Ignaz, läst: 9 oktober 2017.
  7. ^ Discogs, Discogs artist-ID: 2531185, läst: 9 oktober 2017.

Externa länkar

Auktoritetsdata