Idéroman
I dagens värld har Idéroman blivit allt mer relevant. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Idéroman blivit ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och yrken. Sedan starten har Idéroman skapat passionerad debatt och har varit föremål för intensiva studier och forskning. Utan tvekan är Idéroman ett mångfacetterat ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter, och som förtjänar att utforskas på djupet för att förstå dess verkliga omfattning och innebörd i dagens värld.
| Idéroman |
|---|
 Försättsbladet till den första amerikanska översättningen (till engelska) av Hertha.
|
En idéroman är en roman där ett budskap som är angeläget för författaren är starkt betonat.[1] Exempel på verk i den här litterära genren är Fredrika Bremers Hertha,[2] Lars Ahlins Tåbb med manifestet[3] och Saul Bellows Herzog.[4]
Utformning
En idéroman är roman, det vill säga i grunden fiktiv skildring, som genom sin handling belyser ett eller flera teman, ofta för någon form av kritik. Idéromanen är däremot ingen debattskrift och den är inte lärobok eller facklitteratur. Däremot kan den vara politisk i ton och innehåll.[5][6]
Böcker som är än mer koncentrerade på budskapet kan kallas tendenslitteratur.
Betydelse
Hertha och Den siste athenaren från 1850-talet har båda beskrivits som de första stora svenska idéromanerna. Den förstnämnda föregick den tidiga kvinnorörelsen, medan den sistnämnda tog avstånd från flera avigsidor hos den svenska organiserade majoritetsreligionen.[2][1]
Exempel på idéromaner
- Hertha av Fredrika Bremer (1856; beskriven som Sveriges första stora idéroman[2])
- Den siste athenaren av Viktor Rydberg (1859; om kyrkans renlärighet, maktlystnad och intolerans)[1]
- Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905; om offentlig moral och personlig frihet[7])
- Bergtagen av Thomas Mann (1924)[8]
- Falskmyntarna av André Gide (1925)
- Mrs Dalloway av Virginia Woolf (1925)
- Stäppvargen av Hermann Hesse (1927)
- Lady Chatterleys älskare av D.H. Lawrence (1928)
- Kontrapunkt av Aldous Huxley (1928)
- Erövrarna av André Malraux (1928)
- Zlata Ibrahimovics dagbok av Vladimir Oravsky, Daniel Malmén (2004)
- Samtal med djävulen av Inger Edelfeldt (2010; om meningen med livet, tro, tvivel och döden)
Se även
Referenser
- ^ idéroman i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 april 2011.
- ^ Arping, Åsa (22 september 2006). ”Bremer smög in andlig revolution i ”Hertha””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/bremer-smog-in-andlig-revolution-i-hertha. Läst 17 december 2019.
- ^ ”Tåbb med manifestet”. Teater Västernorrland. Arkiverad från originalet den 17 december 2019. https://web.archive.org/web/20191217172605/https://teatervasternorrland.se/evenemang/tabb-med-manifestet/. Läst 17 december 2019.
- ^ Jalving, Mikael (1 april 2019). ”Blog: Litteratur er ikke politik” (på danska). jyllands-posten.dk. https://jyllands-posten.dk/debat/blogs/mikaeljalving/ECE11291316/litteratur-er-ikke-politik/. Läst 17 december 2019.
- ^ Lund, Tore (2016). ”Vapensmeden”. Veritas: sid. 55-68. http://vrsidor.se/PDFveritas/ver31_Vapensmeden.pdf.
- ^ Sandberg, Hans (1972). ”De dömdas ö — en politisk idéroman”. Samlaren (93). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1243894/FULLTEXT01.pdf.
- ^ ”Doktor Glas”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/doktor-glas. Läst 17 december 2019.
- ^ Eriksson, Bo. ”Krigets sorgebarn”. tidsresan.nu. https://tidsresan.nu/2019/09/22/Ake-Lundquist/. Läst 17 december 2019.