I dagens värld är Ida von Hofsten en fråga som har fått stor relevans i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Ida von Hofsten blivit en fråga av intresse för många människor inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, professionell, politisk eller kulturell nivå har Ida von Hofsten skapat debatter och diskussioner runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Ida von Hofsten, analysera dess olika aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka hur Ida von Hofsten har utvecklats över tid och vilka utmaningar och möjligheter det ger i framtiden.
Ida von Hofsten var dotter till häradshövdingen och brukspatronen Gustaf Östberg och Anne Louise Grill (1814–1898) samt syster till högerledaren Gustaf Fredrik Östberg, industrimannen Petter Östberg och generalkonsuln Claes Gustaf Belinfante Östberg (1852–1937). Familjen bodde i Uppsala. Hon gifte sig 1880 med kanslisekreteraren Adolf von Hofsten (1853–1897) och de fick sonen Nils von Hofsten. Året efter makens död 1897 avled Ida von Hofstens mor och hon fick ett stort arv. Hon bodde i Uppsala fram till 1938, då hon flyttade till Stockholm. Hon gjorde flera utlandsresor, bland annat till länderna runt Medelhavet, Indien och Kanarieöarna.
Liksom liksom sina föräldrar hade Ida von Hofsten konstnärliga anlag. På äldre dar ägnade hon sig åt måleri och skulptur. Hon fotograferade mycket; fotosamlingar finns bland annat på Medelhavsmuseet och Etnografiska museet i Stockholm. Uppsala universitetsbibliotek har arkiverat fotografier samt några av hennes teckningar, inklusive ett album med 10 blad.
Ida von Hofsten, fotografier från Egypten, ur Medelhavsmuseets bildarkiv.