För närvarande har Ibn 'Arabi blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Människor försöker i allt högre grad förstå och utforska de olika aspekterna och tillämpningarna av Ibn 'Arabi, oavsett om det är på den professionella, akademiska eller personliga sfären. Detta ämne har placerats som en central punkt för diskussion och debatt inom olika områden, vilket genererar djupa reflektioner och analyser om dess inverkan och relevans i det moderna livet. Ibn 'Arabi har utlöst ett stort antal forskning, projekt och kulturproduktioner som försöker förstå och tillämpa sina koncept på ett innovativt och kreativt sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de många dimensioner och perspektiv som Ibn 'Arabi erbjuder, såväl som dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Ibn 'Arabi | |
![]() | |
Född | محمد بن علي بن محمد بن عربي الحاتمي الطائي الأندلسي 28 juli 1165 Murcia, Spanien |
---|---|
Död | 16 november 1240 (75 år) Damaskus |
Andra namn | Ibn 'Arabi, Sheikh Akbar |
Medborgare i | Almohader |
Sysselsättning | Filosof, poet, författare |
Redigera Wikidata |
Ibn 'Arabi, född 1165, död 1240, var en sufimästare, diktare och författare till en rad berömda traktat om islams esoteriska aspekter. Hans fullständiga namn är Abū abd-Allah Muhammad ibn al-`Arabi Altaie (أبو عبد الله محمد بن علي بن محمد بن العربي الحاتمي الطائي).
Ibn 'Arabi föddes i en välbärgad familj i den sydspanska staden Murcia. Vid åtta års ålder började han studera de traditionella islamiska vetenskaperna i Sevilla. Han visade tidigt en förkärlek för islams mystik, sufismen och invigdes i sufismens hemligheter av två kvinnliga mästare, Jasmin från Marchena och Fatima från Córdoba. När Ibn 'Arabi avslutat sin formella skolning i sina hemtrakter gav han sig iväg österut sökande efter sanningen. Han nådde Mecka 1202 där han mottogs av en persisk adelsfamilj från Isfahan. Ibn 'Arabi fängslades av Nizam, dottern i familjen, som han träffade för första gången en natt vid den heliga kaba. I sin diktsamling Tarjuman a-Ashwaq hyllar han hennes sällsynta skönhet och vishet.
Ibn 'Arabis vistelse i Mecka var begynnelsen på ett enormt litterärt skapande som kom till tack vare hans sällsynta kontemplativa skarpsinne och intellektuella klarsynthet. Under sina resor i Nordafrika och Främre Asien besökte han staden gång på gång och mottog andlig vägledning. Den störste mästaren (al-shaikh al-akbar), som han kom att kallas av muslimska mystiker, avled i 1240 Damaskus där han finns begravd än idag.
Ibn 'Arabi är författare till mer än 500 titlar men han är i huvudsak berömd för sina två lysande mystiska traktater Futuhat al-makkiya (Meckanska erövringar) och Fusus al-hikam (Vishetens ädelstenar) som enligt traditionen skänktes honom av profeten Muhammed i en dröm. Fusus al-hikam kan sägas rymma kärnan i hans esoteriska undervisning och dess inflytande på islamisk mystik är omätligt. Målaren Ivan Aguéli och poeten Gunnar Ekelöf är några av de många svenska författare som inspirerats av Ibn 'Arabis mystik. Torbjörn Säfve har skrivit en skönlitterär skildring av Ibn 'Arabis liv som heter Var inte rädd.
|
|