Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Iñupiaq, som har varit av stort intresse och relevans i olika sammanhang genom historien. Sedan dess ursprung har Iñupiaq väckt nyfikenhet och debatt bland experter och fans, genererat oändliga teorier, studier och forskning som försöker förstå dess innebörd och inverkan på samhället. Under åren har Iñupiaq spelat en grundläggande roll inom olika områden, från kultur och konst, till vetenskap och teknik, och lämnat en outplånlig prägel på mänskligheten. I denna mening är det väsentligt att analysera och reflektera över Iñupiaq, dess många aspekter och dess inflytande på den samtida världen.
Iñupiaq | |
Iñupiatun, Inupiatun, Inupiaqtun | |
Talas i | ![]() ![]() Northwest Territories, ![]() |
---|---|
Region | Alaska tidigare Stora Diomedeön |
Antal talare | 2000 (2006–2010)[1] |
Språkfamilj | Eskimå-aleutiska
|
Latinska alfabetet | |
Språkkoder | |
ISO 639‐1 | ik |
ISO 639‐2 | ipk |
ISO 639‐3 | ipk |
Iñupiaq, inupiaq, inupiak eller inupiatun är en grupp dialekter från språket inuktitut som talas i norra och nordvästra Alaska. Inupiaq uppskattas ha runt 10 000 talare och folket kallas för iñupiater eller iñupiaqer/iñupiaker.
Alskans Inupiaq har tre huvuddialektgrupper och fem övriga dialekter.