I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Hyresavtal. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, genom dess många aspekter och tillämpningar i olika sammanhang, kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad resa som kommer att tillåta oss att till fullo förstå dess betydelse och inverkan på samhället. Hyresavtal är ett ämne som har väckt intresse hos många över tid, och i den här artikeln kommer vi att utforska dess mest relevanta aspekter, upptäcka dess möjliga framtida implikationer och analysera dess relevans i dagens värld. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller om du precis har börjat fördjupa dig i det, den här artikeln kommer att förse dig med värdefull information och bjuda in dig att fördjupa dig i det spännande universum Hyresavtal.
Hyresavtal är ett avtal genom vilket en person mot ersättning (hyra) till en annan upplåter rätten att nyttja hus, del därav eller lösören (jfr Legoavtal).
Enligt svenskt rättsspråk faller inte under hyresavtal avtal, som huvudsakligen gäller brukandet av annans jord (jfr Arrende). I jordabalkens 12 kapitel ("hyreslagen") finns bestämmelser om hyra av hus eller del därav.
För butikslokaler finns en särskild avtalsform som kallas omsättningshyra; den innebär att butiken betalar en viss procent av sin omsättning i hyra.
Den som hyr direkt av fastighetsägaren har ett förstahandskontrakt, medan man om man hyr av en hyresgäst har ett andrahandskontrakt, tredjehandskontrakt och så vidare, beroende på hur många steg ifrån fastighetsägaren man är. Hyr man bara en del av en bostad som också ens hyresvärd bor i, kallas det inte andrahandskontrakt utan inneboendekontrakt.