I den här artikeln kommer vi att utforska Hypervolemi och dess inverkan på vårt nuvarande samhälle. Hypervolemi är ett ämne som har väckt intresse hos många experter på området, såväl som hos befolkningen i stort. Under årens lopp har Hypervolemi varit föremål för ett flertal studier och undersökningar, vilket har gjort det möjligt för oss att bättre förstå dess implikationer och konsekvenser inom olika områden. Från dess ursprung till dess nuvarande effekter har Hypervolemi spelat en stor roll i att forma vår verklighet, och det är avgörande att analysera den från olika perspektiv för att förstå dess fulla omfattning. I denna mening syftar den här artikeln till att reda ut de mest relevanta aspekterna av Hypervolemi, samt diskutera dess betydelse och relevans idag.
| Hypervolemi | |
| Latin: hypervolæmia, plethora (sanguinea), polyhæmia, hydræmia | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | E87.7 |
| ICD-9 | 276.6 |
Hypervolemi[1] är en medicinsk term för alltför mycket blodvolym i kroppen, motsatsen till hypovolemi.[2] Det uppstår vanligen till följd av blodtransfusioner, hjärtsvikt, njurskador, förhöjda nivåer antidiuretiskt hormon,[3] samt hypernatremi.[4] hyponatremi,[5] och andra störningar i vätske- och elektrolytbalansen.
Hypervolemi kan uppkomma akut eller kroniskt. Vid akut hypervolemi kan personen drabbas av lungödem och svårigheter att andas, medan kronisk hypervolemi sammanfaller med symtomen vid hjärtsvikt, som det framkallar.[3]
| |||||||||||||||||||||||||||