Hvitfeldtsplatsen

De mest relevanta och aktuella aspekterna som kretsar kring detta ämne kommer att utforskas i Hvitfeldtsplatsens artikel. Olika synpunkter, åsikter och relevant data kommer att behandlas som kommer att hjälpa till att förstå vikten och relevansen av Hvitfeldtsplatsen idag. Dessutom kommer de implikationer som Hvitfeldtsplatsen har på samhälle, kultur och ekonomi att analyseras, samt dess inflytande på olika områden i det dagliga livet. Genom hela artikeln kommer vi att försöka erbjuda en komplett och objektiv vision av Hvitfeldtsplatsen, för att ge läsarna ett heltäckande perspektiv på detta ämne som är så relevant idag.

Hvitfeldtsplatsen är en plats i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Platsen är cirka 170 meter lång, och sträcker sig från Kaserntorget till rondellen vid Rosenlundsbron där Rosenlundsplatsen och Sahlgrensgatan ansluter. Platsen uppmättes till 1 720 kvadratmeter år 1900, och till 4 611 kvadratmeter år 1915.

Platsen fick sitt namn 1883 till minne av Margareta Hvitfeldt, och efter sitt läge vid Högre latinläroverket som uppkom genom en donation av Margareta Hvitfeldt redan 1664.

Bilder

  • Stenhus i hörnet Rosenlundsplatsen-Hvitfeldtsplatsen, uppfört 1882 och rivet i mitten på 1970-talet för att lämna plats åt Televerkets sexvåningshus utan gård.
    Stenhus i hörnet Rosenlundsplatsen-Hvitfeldtsplatsen, uppfört 1882 och rivet i mitten på 1970-talet för att lämna plats åt Televerkets sexvåningshus utan gård.
  • Hvitfeldtsplatsen sett från söder med före detta Högre latinläroverket i bakgrunden.
    Hvitfeldtsplatsen sett från söder med före detta Högre latinläroverket i bakgrunden.
  • Rondell vid Hvitfeldtsplatsen. Här sammanstrålar Hvitfeldtsplatsen med Sahlgrensgatan, Rosenlundsbron och Rosenlundsplatsen.
    Rondell vid Hvitfeldtsplatsen. Här sammanstrålar Hvitfeldtsplatsen med Sahlgrensgatan, Rosenlundsbron och Rosenlundsplatsen.

Källor

  • Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, , red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 137f
  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, , Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
  3. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg : Tredje allmänna bostadsräkningen i Göteborg den 31 december 1915, C. A. Tiselius, Kommitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1915, s. 148
  4. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 317f

Vidare läsning

Externa länkar