I den här artikeln vill vi fördjupa oss i ämnet Hutuer och utforska alla dess dimensioner. Hutuer har varit ett ämne av konstant intresse genom historien, med flera angreppssätt och analyser från olika discipliner. Från sitt ursprung till nutid har Hutuer spelat en avgörande roll i människors liv och samhällsutveckling. I den här artikeln vill vi undersöka Hutuer ur olika perspektiv och analysera dess inverkan på kultur, politik, vetenskap, konst och vardagsliv. Vi hoppas att den här artikeln fungerar som en omfattande guide för att förstå vikten och relevansen av Hutuer i den moderna världen.
Regioner med betydande antal | ||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||
Besläktade folkgrupper | ||||||||||||||||||
Hutuer (IPA: /huːˈtuː/), även Bahutu eller Wahutu, är ett jordbrukande bantufolk i Rwanda och Burundi där de utgör en majoritet av befolkningen, i slutet av 1900-talet uppgick de till omkring 9,5 miljoner människor i de två länderna. Mindre grupper finns även i Uganda, Tanzania, Kongo-Kinshasa och Kenya.
Relationen till tutsierna har präglats av ömsesidig fientlighet. Ursprungligen beboddes området av Twafolket, men de tvingades iväg av hutuerna. När sedan tutsierna vandrade in under 1200- och 1300-talen tvingades hutuerna underkasta sig dem. Denna maktbalans rådde fram till 1959–61 då hutuerna tog makten och förvisade tutsierna från Rwanda. I Burundi fortsatte däremot tutsierna att underminera hutuerna. Fientligheten mellan grupperna har bland annat lett till folkmord i Burundi mot hutuer av tutsier 1972, mot tutsier av hutuer 1993,[källa behövs] samt folkmordet i Rwanda 1994 då tutsier och moderata hutuer dödades av hutuer.