I dagens värld har Huliganism i Sverige blivit ett allt mer relevant och aktuellt ämne i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Huliganism i Sverige blivit ett grundläggande element i människors dagliga liv och påverkar olika aspekter som ekonomi, politik, kultur och hur vi förhåller oss till andra. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj vikten av Huliganism i Sverige, dess implikationer och hur det har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess inflytande inom olika områden för att bättre förstå dess relevans idag.
Huliganism, i betydelsen våld utfört av idrottspublik, finns belagt i Sverige sedan 1900-talet, och slog i sin moderna form igenom under 1970-talet. Den har under 2000-talet bedrivits framför allt av huliganfirmor med anknytning till elitklubbarna i herrfotboll, och i något mindre omfattning i ishockey eller bandy.
Från början av 1900-talet fram till första världskriget uppstod det ofta slagsmål mellan IFK Göteborg och Örgryte IS supportrar under derbyn på Walhalla idrottsplats. I augusti 1916 förekom spottloskor samt att planen på Walhalla IP stormades då Örgryte mötte USA:s landslag.[1]
Landskrona BoIS var tidigt en ökänd klubb. BoIS-publiken kastade sten på IFK Malmö-spelarna 1918. Föreningen fick sätta in uppmaningar i programbladet att sköta sig och hålla hyfsat språk mot domaren. 1927 var föreningen nära att bli utesluten ur allsvenskan på grund av publikens uppträdande. Då drog BoIS-ledningen öronen åt sig och försökte få mer hyfs på dem.[2]
När Sverige den 18 juli 1926 besegrade Italien med 5-3 i en landskamp på Stockholms stadion, kallades polisen in för att skydda domarna från det överfall de utsattes för av italienarna. Svenska åskådare ville dock "göra upp" med italienarna, vilket resulterade i skandalscener som senare inte kom att upprepas under hela 1900-talet i en landskamp i Sverige.[3]
Från 1920-talet fram till andra världskriget hade Landala IF Göteborgs huliganstämpel. Förorten var stadens mest tätbefolkade och stora ungdomsgäng uppträdde inte sällan hotfullt mot motståndarlagen under sina hemmamatcher.
Hammarbys supportrar hade sedan länge haft ett rykte av fylla och planstormningar. 1967 skrev klubben ett nödrop i sin 70-årsskrift "Hjälp till att kupera svansen". Problemet kallades "engelska sjukan" och under deras matcher kastades ibland tomglas in på fotbollsplan.[4]
Örebro SK besegrade i sista omgången 1970 regerande mästarna IFK Göteborg hemma på Eyravallen med 1-0, och därmed åkte IFK Göteborg ur serien. Publikbråk uppstod då fans till IFK Göteborg rusade in och försökte riva ner målburen i hopp om omspel, matchen avbröts med cirka 8 minuter kvar och IFK Göteborg degraderades.[5]
Under 2000-talets första decennium har huliganerna isolerats till så kallade firmor, som i allmänhet håller sig till organiserade och obeväpnade dueller mot varandra. Åren 2000 och 2001 installerades övervakningskameror på alla allsvenska arenor.[10]
Följande ansågs vara de viktigaste fotbollsfirmorna år 2021:[14]
En undersökning av de 86 personer som 2012 hade fått tillträdesförbud visade att en stor andel av dessa hade begått andra brott och använde droger.[16] 57 procent var dömda för andra brott (och flera ytterligare under utredning för andra brott), drygt 30 procent var dömda för narkotika- eller dopningsbrott, och 24 procent var dömda för misshandel.[17] Även domar för stöld och olaga hot var vanligen förekommande. 85 av 86 var män, med en genomsnittsålder på 25 år, och i hög utsträckning bosatta i storstadsområden; mer än en tredjedel bodde i Stockholm. De som fått tillträdesförbud var huvudsakligen fotbollssupportrar, men även ishockeysupportrar förekom bland dem.
Rikskriminalpolisen uppskattade år 2013 antalet så kallade risksupportrar till drygt 600.[16]