I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Hugo von Feilitzen, utforska dess många aspekter och fördjupa oss i dess implikationer i dagens samhälle. Hugo von Feilitzen har fångat miljontals människors uppmärksamhet runt om i världen och skapat debatt och reflektion kring dess relevans och inverkan. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera dess utveckling över tid, såväl som dess inflytande inom olika områden, från kultur till teknik. Likaså kommer vi att fokusera på de utmaningar och möjligheter som Hugo von Feilitzen för närvarande erbjuder, och ta upp dess betydelse i ett globaliserat och ständigt föränderligt sammanhang.
Hugo von Feilitzen | |
Född | 24 juni 1854[1] Jakob och Johannes, Sverige |
---|---|
Död | 19 januari 1887[1] (32 år) Hedvig Eleonora församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Språkvetare, romanist[2], översättare, universitetslärare[2] |
Föräldrar | Otto von Feilitzen |
Redigera Wikidata |
Olof Otto Hugo Johannes von Feilitzen, född 24 juni 1854 i Stockholm, död där 19 januari 1887, var en svensk språkforskare. Han var son till Otto von Feilitzen.
Efter mogenhetsexamen vid Nya elementarskolan blev von Feilitzen 1873 student vid Uppsala universitet. År 1878 blev von Feilitzen filosofie kandidat, 1883 filosofie licentiat och samma år docent i romanska språk vid Uppsala universitet. År 1885 blev han filosofie doktor. von Feilitzen, som var lärjunge till Wendelin Foerster i Bonn samt till Gaston Paris och Paul Meyer i Paris, höll mot slutet av sitt liv föreläsningar i Göteborg. Han utgav ett flertal översättningar från romanska språk, liksom läroböcker i franska och italienska.