Hugo Grauers
I dagens värld har Hugo Grauers blivit ett ämne av ständigt intresse för samhället. Sedan starten har Hugo Grauers fångat människor i alla åldrar och bakgrunder, skapat debatter, diskussioner och reflektioner. Med tiden har Hugo Grauers visat sin relevans i olika aspekter av det dagliga livet och visat sitt inflytande inom kultur, teknik, politik, utbildning och många andra områden. Det är uppenbart att Hugo Grauers fortsätter att väcka ett unikt och speciellt intresse hos människor, vilket återspeglar dess bestående inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Hugo Grauers, för att bättre förstå dess betydelse och betydelse i vår värld idag.
| Hugo Grauers | |
 | |
| Född | 8 januari 1869[1] Sankt Olofs församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 26 december 1942[1] (73 år) Annedals församling, Sverige |
| Begravd | Örgryte gamla kyrkogård |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Maskiningenjör, matematiker |
| Befattning | |
| Rektor för Chalmers (1913–1933) | |
| Arbetsgivare | Lunds universitet Chalmers tekniska högskola |
| Släktingar | Henning Grauers (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Bror Hugo Grauers, född den 8 januari 1869 i Norrköping, död den 26 december 1942 i Göteborg,[2] var en svensk ingenjör, professor i mekanik och matematik, och rektor för Chalmers tekniska högskola (då Chalmers tekniska institut).
Biografi
Grauers utexaminerades från Tekniska högskolans avdelning för maskinbyggnadskonst 1894, blev filosofie licentiat och filosofie doktor vid Lunds universitet 1900; samma år vikarierade han som lektor vid Malmö tekniska elementarskola och 1901 blev han lektor i mekanik och maskinlära vid Norrköpings Tekniska Elementarskola. 1908 blev han lektor och 1911 professor i mekanik och matematik vid Chalmers tekniska institut, där han också blev rektor 1913. Grauers var ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1910, kommendör av andra klass av Nordstjärneorden och kommendör av andra klass av Vasaorden.[3]
Grauers nedlade ett förtjänstfullt arbete på Chalmerska institutets utveckling, tillkallades som sakkunnig vid utarbetandet av förslagen till institutets omorganisation 1913 och 1919-1921 samt blev ledamot av byggnadskommittén för institutets nybyggnader. Han har utgett åtskilliga avhandlingar rörande elasticitetsteori, med mera.
Hugo Grauers Gata i stadsdelen Johanneberg i Göteborg, på området för tidigare Vasa sjukhus (numera Chalmers Campus Johanneberg), är uppkallad efter Grauers.
Familj
Hugo Grauers var son till snickarmästaren Jacob Grauers och Ida Grauers, född Ekelund, samt bror till Henning Grauers. Han gifte sig 5 augusti 1901 med Ebba Ingegerd Ekelund, dotter till kronofogden Svante Ekelund och Mina Ekelund, född Hopp. Barn: Nils Jakob Bengt (född 1902), Svante Henning Kristian (född 1903), Ingegärd Hilda Katarina (född 1909) och Ida Margareta (född 1912).
Referenser
Noter
- ^ B Hugo Grauers, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13163.
- ^ Chalmers historia: rektorer Arkiverad 7 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine. på Chalmers.se (Läst 2009-03-14)
- ^ Chalmers Tekniska Institut 1931-39, , Vårterminen 1932, s. 5
Tryckta källor
- Sven Em Ohlon: Hugo Grauers i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969), Band 17, sid 246-248
- Hultin, Sven, (Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, Minnestal 1943).
- Göteborgsstudenter I : Göteborgs högre elementarläroverks och Göteborgs högre latinläroverks studenter 1865-1917, Erland Långström & Gustaf Stern, N. P. Pehrssons Förlag, Göteborg 1917 s. 142
Webbkällor
- Gralén, Nils (1992): Chalmers historia: rektorer på chalmers.se (Läst 2009-03-14)
- Grauers, Bror Hugo i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
Externa länkar
|