Hjältestad
I dagens värld är Hjältestad ett ämne som har fått relevans inom olika områden. Från utbildning till teknik, genom politik och hälsa, har Hjältestad fångat olika aktörers uppmärksamhet och skapat en bred debatt i samhället. Allt eftersom tiden går blir det uppenbart att Hjältestad är en fråga som inte kan ignoreras, eftersom dess påverkan blir allt mer påtaglig i människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Hjältestad, för att förstå dess betydelse och de implikationer det har i vår nuvarande verklighet.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hjältestad (ryska: город герой) var en utmärkelse som 12 sovjetiska städer fick efter andra världskriget. Städerna hade vanligtvis utstått längre belägringar av tyska trupper. Den främsta hjältestaden ansågs vara Leningrad, dagens S:t Petersburg. Den först utnämnda hjältestaden var Odessa.
Hjältestäder
- Kertj, 1945
- Kiev, 1965
- Leningrad (numera S:t Petersburg), utnämnd 1945
- Minsk, 1974
- Moskva, 1965
- Murmansk, 1985
- Novorossijsk, 1973
- Odessa, 1945
- Sevastopol, 1945
- Smolensk, 1985
- Stalingrad (numera Volgograd), 1945
- Tula, 1976
Hjältefort
Förutom städerna fick även den militära befästningen i Brest utmärkelsen "hjälte-fort" 1965.
Se även
Källhänvisningar
| |||||