Hjullås

I dagens värld är Hjullås ett ämne som skapar stort intresse och debatt bland specialister och allmänhet. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Hjullås fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Genom olika perspektiv och tillvägagångssätt försöker den här artikeln utforska och analysera de olika aspekterna av Hjullås, och erbjuder en heltäckande vision som låter oss förstå dess betydelse och inverkan på samhället. Från dess mest relevanta aspekter till dess möjliga utmaningar och framtida implikationer, syftar denna artikel till att erbjuda en komplett och berikande vision av Hjullås.

En rikt utsmyckad spansk hjullåspistol från 1600-talet.
Hjullåspistoler

Hjullås är en mekanism som används för att avfyra ett eldvapen.

Hjullås anses ha uppfunnits i Tyskland kring år 1510. Det äldsta bevarade vapnet är daterat till 1520-talets första hälft.

Teknik

Ett hjullås består av en hane som håller en bit svavelkis (även kallat pyrit), ett hjul i form av en räfflad roterande trissa, samt en avfyrningsmekanism. Hjulet drivs av slagfjädern som dras upp med en nyckel som anbringas på hjulets fyrkantstapp.Före avfyrning fälls hanen ner för hand mot fängpannan som är försluten av fängpannelocket. När avtryckaren trycks in roterar hjulet, vanligtvis ett varv, fängpannelocket skjuts automatiskt undan av låsmekanismen, pyriten i hanen pressas mot det roterande hjulet och gnistor bildas som tänder fängkrutet och i sin tur drivladdningen. Funktionen har en viss likhet med den hos en cigarrettändare.

Historia

Hjullåsen ersatte delvis luntlåsen, en mekanism som förde en brinnande lunta i kontakt med krutet. Under 1600-talet ersattes hjullåsen i sin tur av flintlås, som var billigare i tillverkning.

Hjullåset var dyrt och klickade ofta (vart femte skott) varför det militärt endast blev vanligt på kavalleriets vapen, karbin och pistol, där man hade svårt att använda lunta. Som jaktvapen blev det mer populärt och användes ibland ännu vid 1800-talets början. I Sverige hade vid krigsutbrottet år 1700 många kavalleriregementen fortfarande hjullåskarbiner och hjullåspistoler, men efterhand under kriget började flintlåset ta över på många förband.

Källor

Noter

  1. ^ Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 97-98. Jengel Förlag. Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8

Se även