I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Hjalmar Fries ur olika perspektiv, med syftet att erbjuda en komplett och berikande vision av det. Genom hela texten kommer vi att utforska de många aspekterna som Hjalmar Fries presenterar, analysera dess inverkan på olika områden och dess relevans idag. Med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna kring Hjalmar Fries, vilket ger läsaren en djup och detaljerad förståelse av ämnet. Genom forskning, analys och vittnesmål kommer vi att söka belysa Hjalmar Fries och erbjuda ett informerat perspektiv som uppmuntrar till debatt och reflektion.
Hjalmar Fries | |
Född | 16 april 1891![]() |
---|---|
Död | 14 december 1973 (82 år)![]() |
Betydande roller | |
Thomas Glahn i Pan (1922) | |
IMDb |
Hjalmar Fries, född 16 april 1891 i Kristiania (nuvarande Oslo), död där 14 december 1973, var en norsk skådespelare, regissör och teaterchef.[1] Han var bror till skådespelaren Harald Schwenzen och manusförfattaren Per Schwenzen och far till skådespelaren Gretelill Fries.[2]
Fries var engagerad vid Den Nationale Scene på 1920-talet och verkade även vid Det Nye Teater. Han var teaterchef på Det Nye Teater 1934–1935 och 1939–1945. Under dessa år verkade han också som skådespelare och regissör vid samma teater. På 1950-talet var han engagerad som skådespelare vid Trøndelag Teater, Det Nye Teater och Folketeatret.[2]
Vid sidan av teatern verkade Fries som filmskådespelare. Han filmdebuterade 1922 i Harald Schwenzens Knut Hamsun-filmatiseringen Pan. Han medverkade i tio filmroller 1922–1966 och gjorde sin sista roll i TV-filmen Nederlaget.[1]