Hilda Käkikoski

I dagens värld har Hilda Käkikoski blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Hilda Käkikoski fått en oöverträffad betydelse i vårt moderna samhälle. Både på ett personligt och professionellt plan spelar Hilda Käkikoski en avgörande roll i vårt dagliga liv och påverkar våra beslut, mellanmänskliga relationer och sätt att se världen. Det är därför det är viktigt att grundligt förstå Hilda Käkikoski och dess implikationer, för att framgångsrikt kunna navigera i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Hilda Käkikoski, för att belysa detta ämne som är så relevant idag.

Hilda Käkikoski
FöddHilda Maria Sjöström
31 januari 1864[1][2][3]
Lappträsk[2], Finland
Död14 november 1912[2][1] (48 år)
Helsingfors[2]
Medborgare iStorfurstendömet Finland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningPolitiker[2], lärarinna[2][4], författare
Befattning
Ledamot av Finlands riksdag
Finlands 1:a riksdag, Nylands valkrets (1907–1911)[5][2]
Politiskt parti
Finska partiet[5]
Redigera Wikidata

Hilda Maria Käkikoski (till 1880 Sjöström), född 3 januari 1864 i Lappträsk, död 14 november 1912 i Helsingfors, var en finländsk lärare och politiker.

Käkikoski, som var dotter till smeden och mjölnaren Johannes Mattsson Sjöström och Lisa Johannesdotter Muikkula, sändes till en svenskspråkig skola i Liljendal, där läraren såg finskheten som barbarisk, vilket lade grunden till hennes finskhetsiver. År 1877 överflyttade hon till en nygrundad finsk folkskola i Porlom i Lappträsk och 1878 antogs hon till Helsingfors finska flickskolas tredje klass. Hon studerade därefter vid Helsingfors finska fortbildningsinstitut, där bland andra Julius Krohn undervisade, och där hon 1888 utexaminerades som lärare i finska och i historia. Under denna tid väcktes även hennes intresse för kvinnofrågor och 1889 anslöt hon sig till Finsk kvinnoförening, där hon var vice ordförande 1895–1904[6]. År 1898 höll hon sitt första tal om kvinnornas rösträtt, men kom att hålla en försiktigare ton under ofärdsåren, då hon reste runt i landet och föreläste om kvinnosaken som en livsfråga för fosterlandet. I dessa föreläsningar krävde hon inte rösträtt, utan kvinnorna uppmanades att verka till fromma för hem och fosterland. Hennes politiska hemvist var gammalfinskheten och hon blev en av de första kvinnliga ledamöterna som invaldes i enkammarlantdagen 1907 och där hon satt till 1910. Hon verkade för kvinnosaken, flickornas utbildning, sedlighet och nykterhet. Hon var redaktör för Folkupplysningssällskapets tidning, skrev tidningsartiklar och flygblad, barnböcker och böcker om barnuppfostran.

Hilda Käkikoski var vegetarian.[7] Hon är begraven på Karislojo kyrkogård, nära Hildi Ennolas grav, som hon tidigare bodde tillsammans med.[7]

Källor

Noter

  1. ^ Yksi kamari - kaksi sukupuolta : Suomen eduskunnan ensimmäiset naiset, riksdagsbiblioteket, 23 maj 2017, s. 200, ISBN 978-951-53-3666-8, läs online.
  2. ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag.
  3. ^ Hilda Käkikoski, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4586-1416928957192, läs online.
  4. ^ Yksi kamari - kaksi sukupuolta : Suomen eduskunnan ensimmäiset naiset, riksdagsbiblioteket, 23 maj 2017, s. 188, ISBN 978-951-53-3666-8, läs online.
  5. ^ Vuoden 1907 eduskuntavaaleissa valitut kansanedustajat (på finska), justitieministeriet, läs online, läst: 29 maj 2017.
  6. ^ Finsk Kvinnoförening 1884-1909. Suomen Naisyhdistys. 1909. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2012-pp00000241. Läst 13 september 2023 
  7. ^ Juvonen, Tuula (2001). ”Käkikoski, Hilda Maria”. i Robert Aldrich & Garry Wotherspoon. Who's who in gay and lesbian history: from Antiquity to World War II. Routledge. sid. 237. ISBN 978-0-415-15982-1. https://archive.org/details/whoswhoingaylesb00robe/page/236/mode/2up. Läst 13 september 2023 

Vidare läsning

Auktoritetsdata