Numera har Hertigdömet Limburg (1839–1867) blivit ett ämne av stor relevans och intresse inom många områden. Från politik till vetenskap, kultur och teknik, Hertigdömet Limburg (1839–1867) är en framträdande plats i aktuella diskussioner och debatter. Med tiden har vi sett hur Hertigdömet Limburg (1839–1867) har utvecklats och anpassats till sociala, ekonomiska och tekniska förändringar. I den här artikeln kommer vi att undersöka Hertigdömet Limburg (1839–1867)s inverkan på det moderna samhället på djupet, och analysera dess implikationer och konsekvenser i olika aspekter av våra dagliga liv.
Hertigdömet Limburg | ||||
Hertogdom Limburg (nederländska) Herzogtum Limburg (tyska) | ||||
| ||||
![]() |
![]() | |||
Flagga | Vapen | |||
![]() | ||||
Huvudstad | Maastricht | |||
Språk | nederländska, tyska, limburgiska | |||
Religion | Romersk-katolsk kristendom | |||
Statsskick | konstitutionell monarki | |||
Bildades | 19 april 1839 | |||
– bildades genom | fördraget i London | |||
Upphörde | 11 maj 1867 | |||
– upphörde genom | fördraget i London | |||
Idag del av | Nederländerna |
Hertigdömet Limburg (nederländska: Hertogdom Limburg, tyska: Herzogtum Limburg) skapades ur östra delen av Provinsen Limburg, som ett resultat av fördraget i London 1839. De jure var hertigdömet Lumburg dels i personalunion med Nederländerna, men samtidigt även en nederländsk provins. Fram till 23 augusti 1866 var man också medlem av Tyska förbundet.
Städerna Maastricht och Venlo ingick dock inte i Tyska förbundet. I andra fördraget i London 1867 fastställdes att Limburg var en integrerad del av Nederländerna och hertigdömet förlorade sin särställning.