I dagens värld har Henry Thillberg blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Både professionellt och personligt har Henry Thillberg satt en djup prägel på våra liv och hur vi interagerar med världen omkring oss. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen är Henry Thillberg fortfarande ett hett ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Henry Thillberg och dess relevans i vårt nuvarande samhälle, vilket ger en heltäckande bild av dess betydelse och konsekvenser för framtiden.
Henry Thillberg | ||||
![]() IFK Norrköpings målvakt Bengt Nyholm och Malmö FF:s Henry Thillberg under en match år 1955. | ||||
Personlig information | ||||
---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Henry Göte Tillberg | |||
Födelsedatum | 17 augusti 1930 | |||
Dödsdatum | 6 februari 2022 (91 år) | |||
Dödsort | ![]() | |||
Position | Mittfältare | |||
Juniorlag | ||||
| ||||
Seniorlag* | ||||
| ||||
Landslag | ||||
| ||||
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. |
Henry Thillberg, född 17 augusti 1930, död 6 februari 2022 i Trelleborg,[1] var en svensk fotbollsspelare, högerinner, svensk mästare för Malmö FF säsongen 1952-53 och 22 gånger svensk landslagsman.
Henry Thillberg värvades till Malmö FF från Trelleborgs FF 1951, spelade 367 matcher och gjorde 149 mål för föreningen fram till 1962.
Han debuterade i det svenska landslaget den 11 juni 1953 i en segermatch mot Frankrike i Solna, och redan i sin andra landskamp, mot Danmark i Köpenhamn den 21 i samma månad, blev han tvåmålsskytt då Sverige vann med 3-1.
Henry Thillberg tillhörde det svenska landslag, som den 28 oktober 1959 sensationellt besegrade England på Wembley. Tillsammans med "Kajan" Sandell och Bengt Lindskog bildade han en innertrio i MFF, som även spelade ett flertal landskamper för Sverige i mitten av 1950-talet. 1961 slutade han spela fotboll.[2]
Henry Thillberg beskrevs som en synnerligen teknisk spelare, en god skytt och besatt en utomordentlig passningsskicklighet. 1953 var det i det närmaste klart att han skulle bli proffs i Bologna FC, men ett tillfälligt importstopp i Italien detta år kom i vägen.