Henrik Tikkanen

I den här artikeln ska vi ta upp ämnet Henrik Tikkanen, som har fått stor relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Från dess ursprung till dess nuvarande implikationer har Henrik Tikkanen fångat uppmärksamheten hos experter, forskare och allmänheten och genererat debatter, reflektioner och analyser från olika perspektiv. Längs dessa linjer kommer vi att utforska de många aspekterna av Henrik Tikkanen, från dess inflytande på politik, ekonomi, kultur, till dess effekt på människors dagliga liv. På så sätt kommer vi att fördjupa oss i ett ämne av universellt intresse som inbjuder oss till reflektion och dialog i sökandet efter en större förståelse om Henrik Tikkanen och dess inverkan på den samtida världen.

Henrik Tikkanen
Henrik Tikkanen med familjen år 1966.
Född9 september 1924[1][2]
Helsingfors[3]
Död19 maj 1984[4][5] (59 år)
Esbo, Finland
Medborgare iFinland
Utbildad vidSamskolan Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu
SysselsättningFörfattare, illustratör
MakaMärta Tikkanen
FöräldrarRobert Tikkanen
Utmärkelser
Eino Leino-priset (1975)
Redigera Wikidata

Georg Henrik Tikkanen, född 9 september 1924 i Helsingfors, Finland, död 19 maj 1984 i Esbo, Finland, var en finlandssvensk illustratör och författare.

Biografi

Han var son till arkitekten Toivo Robert Tikkanen och Kylliki Ingeborg Vitali, sonson till Johan Jakob Tikkanen och sonsons son till Paavo Tikkanen samt gift 1949–1962 med Lia Tikkanen och från 1963 gift med Märta Cavonius. Tikkanen hade ingen egentlig konstnärlig utbildning. Redan som tonåring bidrog han med illustrationer till veckotidningar och barnböcker, och tecknade serien "Konrad" som publicerades i Svenska Pressen. Efter studentexamen 1943 bedrev han fria konststudier och fick en viss vägledning i grafiska tekniker från några verksamma grafiker. Åren 1947–1967 var Tikkanen kåsör och tecknare i Hufvudstadsbladet och från 1967 i den finskspråkiga dagstidningen Helsingin Sanomat och i Dagens Nyheter från 1977.

Speciellt erkända är Tikkanens stadsvyer från Helsingfors, i vilka han med enkla linjer avbildade stadens karakteristika. Som tecknare arbetade han huvudsakligen med tusch och utförde en rad svart-vitt teckningar som snabbtecknare på olika restauranger och företag i Finland. I en minnesruna skriver Ingemar Unge att det är just ”aforismen och den kalligrafiskt eleganta teckningen” som är ett uttryck för hans personlighet. Tikkanen som den snärtiga formuleringens mästare. Unge beskriver hur Tikkanen ”kunde beskriva skönheten hos en tecknad linje, musiken i linjen, de toner som alla tecknare söker frambringa, hur han kunde bli betagen i en vacker linje och hans konstnärliga medvetenhet”.[6] Han medverkade i ett stort antal utställningar i Finland, Danmark och Sverige. Tikkanen är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[7] och Svenska klubben i Ekenäs.

Tikkanen är också känd för sitt författarskap. Han skrev en serie självbiografiska och utlämnande böcker, bland annat i Gatu-pentologin, - Brändövägen 8, Bävervägen 11, Mariegatan 26, Georgsgatan, Henriksgatan - där han gjorde upp med sin finlandssvenska borgerliga bakgrund. Dessa böcker var en av orsakerna till Tikkanen-Kihlman-debatten som bland annat handlade om den negativa bild de båda författarnas självbekännelser givit av den finlandssvenska överklassen. Som författare utgav han 1955 boken Kär i Stockholm[8] som han själv illustrerade med människotyper, gatubilder, restaurangliv och arkitektur från efterkrigstidens Stockholm.

Bibliografi

  • Mr. Gogo kommer till Europa 1946
  • Kär i Stockholm 1955
  • Bilbiten: Kåserier på fyra hjul 1956
  • Paddys land: Irländska skisser 1957
  • Över fjärden är himlen hög 1959
  • Hjältarna är döda 1961
  • Ödlorna 1965
  • På jakt efter etrusker: Strövtåg i det etruskiska landskapet 1967
  • Min älskade skärgård 1968
  • I Sovjet 1969
  • Mitt Helsingfors 1972
  • Dödens Venedig 1973
  • Brändövägen 8, Brändö. Tel 35 1975
  • Bävervägen 11, Hertonäs 1976
  • Mariegatan 26, Kronohagen 1977
  • 30-åriga kriget 1977
  • Ihmisen ääni 1978
  • Efter hjältedöden 1979
  • TTT 1979
  • Georgsgatan 1980
  • Henriksgatan 1982
  • Renault, mon amour: En autobiografi 1983

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Henrik_TikkanenStore_norske_leksikon.
  2. ^ Henrik Tikkanen, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5052-1416928957658.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 21 december 2014.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 maj 2014.
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 119266549, läst: 10 oktober 2015.
  6. ^ Ingemar Unge (21 maj 1984). ”Den snärtiga formuleringens mästare”. DN. 
  7. ^ Göteborgs konstmuseum
  8. ^ Libris

Allmänna källor

Externa länkar

Auktoritetsdata