I dagens värld har Henrik Philip Johnsen fått stor relevans inom olika samhällssfärer. Oavsett om det beror på dess inverkan på popkulturen, dess inflytande på politiken, dess relevans i historien eller dess betydelse för den tekniska utvecklingen, har Henrik Philip Johnsen blivit ett ämne av utbrett intresse. I den här artikeln kommer vi att utforska innebörden och relevansen av Henrik Philip Johnsen, såväl som dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet kommer vi att analysera hur Henrik Philip Johnsen har format vår uppfattning och vårt sätt att interagera med omvärlden.
Henrik Philip Johnsen | |
Född | 1717 Nordtyskland, Tyskland |
---|---|
Död | 12 februari 1779 Klara församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Kompositör, kapellmästare, organist, bibliotekarie, cembalist |
Arbetsgivare | Klara församling (1745–1779) |
Noterbara verk | Æglé och Neptunus och Amfitrite |
Redigera Wikidata |
Henrik (Hinrich) Philip Johnsen, född 1717 i England eller Tyskland, död 12 februari 1779 i Klara församling, Stockholm, var en svensk tonsättare, cembalist, organist och kapellmästare i Stockholm.
Henrik Philip Johnsen föddes i England eller Tyskland. Han var anställd vid Adolf Fredriks hovkapell och följde med honom till Sverige 1743. Han anställdes 1745 som organist i Klara församling, Stockholm. Johnsen blev 1753 kammarmusikus (klaverist), samt 1763 hovorganist och direktör för franska teatergruppen Franska Comoedien. Han skrev företalet och Bihang, eller Kort Orgwerks-Beskrifning till Abraham Hülphers den yngres Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet, jämte Kort Beskrifning öfwer orgwerken i Swerige som gavs ut 1773. Johnsens operor Æglé och Neptunus och Amfitrite uppfördes mellan 1774 och 1775 på teatern. Johnsen avled den 12 februari 1779 i Klara församling, Stockholm av lungsot och begravdes den 19 februari samma år.
Han var Kungliga Musikaliska Akademiens förste bibliotekarie och lärare i musikens teori vid akademien. Johnsen var en av Kungliga Musikaliska Akademiens stiftare 1771, och ledamot nummer. 17, samt även dess arkivarie 1771–1772. Under denna tid var han också lärare i musikteori vid akademiens undervisningsverk. Han blev år 1757 ledamot av Frimurarorden.[källa behövs]
Johnsen gifte sig 9 april 1754 i Klara församling med Margareta Charlotta Meijer (1731–1805). Hon var dotter till perukmakaren Christoffer Meijer och Dorotea Sofia Staffenburg.
a) Du Phoebi älskarinna
b) Per pieta bell'Idol nell'Artasere
c) Quanto e felici quell'Augeletto