Henrik Klackenberg (regeringsråd) är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har den väckt stort intresse och varit föremål för åtskilliga debatter och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de mest relevanta aspekterna relaterade till Henrik Klackenberg (regeringsråd), från dess ursprung till dess implikationer idag. Vi kommer att analysera dess påverkan på samhället, dess utveckling över tid och möjliga framtidsperspektiv. Dessutom kommer vi att undersöka olika åsikter och synpunkter från experter i ämnet, i syfte att ge en heltäckande och detaljerad vision som gör att våra läsare till fullo förstår vikten och relevansen av Henrik Klackenberg (regeringsråd) idag.
| Henrik Klackenberg | |
| Född | 16 december 1907 |
|---|---|
| Död | 16 november 1995 (87 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Redigera Wikidata | |
Oscar Henrik Klackenberg, född 16 december 1907 i Sofia församling, Jönköping, död 16 november 1995 i Stockholms Domkyrkoförsamling, var en svensk ämbetsman.
Klackenberg tog folkskollärarexamen 1927, fortsatte därefter studera och blev filosofie licentiat 1931 och juris kandidat 1935 varunder han försörjde sig som folkskollärare i Göteborg. År 1932 blev han lärare vid Västerbottens läns folkhögskola, men efter sin juridiska examen fortsatte han sitt värv i staten som biträde åt de sakkunniga i skattefrågor samt deltog i 1936 års lönekommission. År 1938 blev Klackenberg amanuens vid finansdepartementet under Ernst Wigforss, 1942 byråchef där, och expeditionschef 1946. År 1952 utnämndes han till regeringsråd. Åren 1956-58 var han ledamot av lagrådet.
Under åren i regeringen ingick Klackenberg i flera statliga kommissioner, i synnerhet gällande frågor om skatter och nykterhet, samt Kompetensutredningen 1958 i vilken han bidrog med boken Kanslister vid domkapitlen : förslag. Tillsammans med Bengt Hjern gav han ut Lagen om nykterhetsvård med kommentarer som utkom i fyra upplagor.
Henrik Klackenberg var son till överläraren Karl Emil Johansson och lärarinnan Anna Lovisa Rosell. Han var från 1944 gift med folkskollärardottern Anna-Brita Andrén.