Henrik Florinus

Idag förbereder vi oss för att gå in i den spännande världen av Henrik Florinus. Oavsett om det är en historisk person, ett aktuellt ämne, ett socialt fenomen eller någon annan aspekt som fångar vår uppmärksamhet, har Henrik Florinus utan tvekan en betydande inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv, analysera relevant data och presentera expertutlåtanden för att till fullo förstå vikten och relevansen av Henrik Florinus i det aktuella sammanhanget. Vi är glada över att dyka in i det här ämnet och upptäcka allt Henrik Florinus har att erbjuda oss.

Henrik Florinus, född cirka 1633 i Pemar, död där 12 april 1705, var en finländsk präst och författare.

Han var rektor vid Tavastehus skola från 1664 och därefter kyrkoherde i Pemar från 1671–1686 och 1699–1705 och Kimito 1686–1699. 1680 var han riksdagsledamot för prästeståndet.[1] Han publicerade en latin-svensk-finsk ordbok 1678 och den första finska ordstävsboken Wanhain Suomalaisten Tawalliset ja Suloiset Sananlascut (1702) och språkgranskade 1685 års upplaga av Bibeln och genomförde 1686 års kyrkolags översättning till finska.

Bibliografi

  • Disputatio ethica de virtute (1654)
  • Epitome theologiae e sacris literis (1673)
  • Nomenclatura rerum brevissima latino-sveco-finnonica (1678)
  • Oratio metrica de poesi (1652)
  • Quaestiones theologicae (1672)
  • Wanhain suomalaisten tawaliset ja suloiset sananlascut (1702)
  • Yxi lyhykäinen opetus oikiasta wanhurscaudesta (1705)

Källor

Litteratur

  • Hildebrand, Bengt: "Henricus Florinus." Svenskt biografiskt lexikon 16, 1964-65.
  • Larsson, Lennart: "SAOB och Florinus - till frågan om de svenskspråkiga ordböckerna som källor i historiska ordböcker. Ord och gärning: Festskrift till Anki Mattisson 31 augusti 2015. Utg., av Svenska Akademien. Lund 2015.