Hendrik Conscience

Idag är Hendrik Conscience ett ämne av stor relevans och intresse för en stor del av befolkningen. Detta nummer har fångat uppmärksamheten hos experter, forskare och yrkesverksamma från olika områden, som har ägnat sin tid och ansträngning åt att analysera det från olika tillvägagångssätt. Vidare har Hendrik Conscience skapat en debatt i samhället som gett upphov till motstridiga åsikter och skilda ståndpunkter. Med tanke på denna situation är det relevant att fördjupa vår kunskap om Hendrik Conscience och utforska dess implikationer i olika sammanhang. För detta ändamål kommer den här artikeln att ta upp Hendrik Conscience på ett detaljerat och kritiskt sätt, för att erbjuda en heltäckande vision av detta aktuella ämne.

Hendrik Conscience
Född3 december 1812[1][2][3]
Antwerpen[4]
Död10 september 1883[1][2][3] (70 år)
Bryssel ​eller ​Ixelles[4]
BegravdSchoonselhofs begravningsplats
Medborgare iBelgien
SysselsättningFörfattare[5], poet, politiker, militär
Redigera Wikidata

Hendrik Conscience, född 3 december 1812 i Antwerpen, död 10 september 1883 i Ixelles, var en flamländsk författare.

Conscience var på fädernet av fransk härstamning. Han har betraktats som den moderna flamländska litteraturens fader. År 1841 blev han sekreterare vid konstakademien i Antwerpen, 1868 konservator vid kungliga museet i Bryssel. Conscience debuterade med de historiska romanerna In't wonderjaar 1566 (1837, svensk översättning "1566", 1850) och De leeuw van Vlaanderen (3 band, 1838), den senare en skildring av segern över fransmännen i Slaget vid Courtrai 1302. Båda romanerna hyllades av de flamländska nationalisterna, en krets som Conscience kom i beröring med i Antwerpen. Conscience var tydligt influerad av Walter Scott, i de tidiga romanerna märks tydligt hans ovana med det flamländska språket.

Senare utgav han en rad skildringar av flamländskt folkliv; Wat eene moeder lijden kan (1843), Siska van Rooesemael (1844), De loteling (1850, svensk översättning "Rekryten" samma år), De arme edelman (1851, "Den fattige ädlingen" 1861), Rikke-tikke-tak (1861) med flera. Förutom flera historiska romaner, som Jacob van Artevelde (1849, svensk översättning 1850) och Simon Turchi (1858) skrev Conscience sina ungdomsminnen under titeln Geschiedenis mijner jeugd (1888). Consciences samlade skrifter utgavs i 10 band 1867-1869, och hans Romantische werken i 41 band, 1878-1881.

Eftermäle

Asteroiden 12524 Conscience är uppkallad efter honom.[6]

Källor

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Hendrik-Consciencetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7050, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Conscience,_Hendrik, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ ODIS, ODIS-ID: PS_35936.
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  6. ^ ”Minor Planet Center 12524 Conscience” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12524. Läst 31 maj 2023. 

Tryckta källor

Externa länkar

Auktoritetsdata