I dagens värld har Helgeandskyrkan, Lund blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är ett koncept, en framstående figur, en historisk händelse eller ett aktuellt ämne har Helgeandskyrkan, Lund lyckats fånga uppmärksamhet och skapa debatt inom flera samhällssfärer. Dess inverkan har varit närvarande inom olika områden, från politik och ekonomi, till kultur och underhållning. Eftersom Helgeandskyrkan, Lund fortsätter att stå högt på den globala agendan är det avgörande att fördjupa sig i dess sammanhang, implikationer och relevans i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Helgeandskyrkan, Lund och dess olika implikationer, och erbjuda en omfattande och objektiv vision av detta ämne av stor relevans idag.
Helgeandskyrkan | |
Kyrka | |
Helgeandskyrkan i augusti 2008
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Skåne län |
Ort | Lund |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Lunds stift |
Församling | Helgeands församling |
Plats | Klostergården |
- koordinater | 55°41′37″N 13°10′46″Ö / 55.69361°N 13.17944°Ö |
Invigd | 1968 |
Geonames | 8128834 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003907 |
Helgeandskyrkan är en kyrkobyggnad i bostadsområdet Klostergården i Lund. Den är församlingskyrka i Helgeands församling i Lunds stift. Kyrkan invigdes på pingstdagen 1968 av dåvarande biskopen Martin Lindström och var från början en sockenkyrka inom Lunds domkyrkoförsamling. År 1991 blev kyrkan församlingskyrka, i samband med att domkyrkoförsamlingen delades.
Kyrkans arkitekter var Sten Samuelson och Robert Larsson från arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson i Malmö. Kyrkan kännetecknas av brutalistisk stil och sina tjocka tegelmurar av Höganästegel. Sten Samuelson hade tidigare tänkt sig att bygga en "liten vacker vit kyrka med trappgavelstorn", men denna idé övergavs till förmån för en kyrkobyggnad som passade bättre in bland den omgivande bebyggelsen i det då nya bostadsområdet.[1] Byggnaden är skyddad enligt kulturmiljölagen då den av Riksantikvarieämbetet anses ha ett kulturhistoriskt värde.[2]
Kyrkan har två fönster. Ett fyrkantigt fönster intill predikstolen kallas Ordets fönster och ett smalt fönster från taket till golvet vid dopfunten bak i kyrkan har namnet Dopets fönster. I taket ovanför altaret är en kupol genom vilken dagsljus också kommer in. Kupolens insida är täckt med bladguld.[3]
Kyrkklockorna är 23 till antalet och har gjutits av Ohlssons klockgjuteri. Tjugo av klockorna hänger i ett klockspel på den södra fasaden. De tre övriga klockorna är de största och uppbärs av en kampanil.
På kyrkans utsida finns även en predikstol avsedd för utomhusgudstjänster.
Kyrkan är sammanbyggd med församlingshemmet. Fastigheten drogs under lång tid med brister såsom fuktskador och dålig vindisolering. En omfattande renovering blev nödvändig och genomfördes under början av 1990-talet. I samband med det placerades även ett springvatten på torget utanför kyrkan och församlingshemmet.[4]
Huvudverk I | Bröstverk II | Pedal | Koppel |
Trägedackt 16´ | Koppelflöjt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
Principal 8´ | Rörflöjt 4' | Gedackt 8´ | II/P |
Gedackt 8´ | Kvint 2 2/3' | Principal 4' | II/I |
Oktava 4' | Principal 2' | Fagott 16' | |
Spetsflöjt 4' | Ters 1 3/5' | ||
Blockflöjt 2' | Nasat 1 1/3' | ||
Mixtur 4 chor | Cymbel 3 chor | ||
Trumpet 8' | Krumhorn 8' | ||
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
Bedrich Janacek var kyrkans kantor 1968-85.
Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.