Helena Edlund

I dagens värld är ämnet Helena Edlund något som genererar mycket intresse och debatt. Känd för sin inverkan inom olika områden, har Helena Edlund varit föremål för studier och analys av experter, akademiker och yrkesverksamma från olika områden. Från sitt ursprung till dess effekter på dagens samhälle har Helena Edlund väckt många människors intresse och genererat viktiga reflektioner kring dess betydelse och relevans i samtiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Helena Edlund, utforska dess många aspekter och erbjuda en global vision av dess innebörd och betydelse. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa och kunskap om Helena Edlund!

Helena Edlund
Född29 juli 1960 (64 år)
Medborgare iSverige
Utbildad vidUmeå universitet, filosofie doktor, [1]
Umeå universitet, bachelor of science,
SysselsättningMolekylärbiolog
Befattning
Docent (1997–2000)
Professor (2000–)
ArbetsgivareUmeå universitet (1991–)
MakeThomas Edlund
Utmärkelser
Eric K. Fernströms Svenska Pris (1997)[2]
Minkowskipriset (2000)[3]
Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (2001)[4]
Redigera Wikidata

Ulla Helena Edlund, född Ohlsson 29 juli 1960, är en svensk professor i molekylär utvecklingsbiologi och chef vid UCMM (Umeå centrum för molekylär medicin) på Umeå universitet. Mellan åren 2016 och 2018 var hon ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa.[5]

Biografi

Edlund avlade magisterexamen i molekylärbiologi 1983 vid Umeå universitet och disputerade där 1991 på en avhandling om genuttryck av insulingenen hos möss.[6] Edlund utnämndes 1997 till docent och är sedan år 2000 professor i utvecklingsbiologi vid Umeå universitet.[7] Hon har forskat på bukspottskörtelns funktion och utveckling, i synnerhet studerat de insulinproducerande Langerhanska öarna. Tillsammans med maken Thomas Edlund grundade hon 2001 företaget Betagenon AB, för att bedriva forskning och utveckling av behandlingsformer för fetmarelaterade sjukdomar, bland annat diabetes typ 2 och fettleversjukdomar som förknippas med hyperinsulinemi.

Helena Edlund är medförfattare till över 60 vetenskapliga publikationer som citerats totalt ungefär 10 000 gånger med ett h-index (2021) på 44.[8]

Opinion

Helena Edlund uttalade sig i ST Press 2011 när det framkommit att den statliga satsningen under början av 2000-talet med öronmärkta pengar till excellenta forskare snedfördelat bidrag till förmån för manliga forskare, trots jämförbara meriter. Edlund, som enligt tidningen hade bland de bästa meriterna bland kvinnliga då aktiva forskare, hade inte tilldelats något bidrag och menade att man tagit till luddiga argument för att motivera avslaget.[9]

Utmärkelser

Källor

Noter

  1. ^ ORCID-id: 0000-0002-3553-7348, läst: 26 mars 2019.
  2. ^ läs online, www.medicin.lu.se .
  3. ^ läs online, www.easd.org .
  4. ^ läs online, www.kva.se .
  5. ^ Vetenskapsrådet - Ämnesrådet för medicin och hälsa Arkiverad 19 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 14 oktober 2016.
  6. ^ Ohlsson, Helena. (1991). Cell-specific expression of the rat insulin I gene : identification and cellular distribution of enhancer- and promoter-binding proteins. Dep. of Microbiology, Univ. of Umeå. ISBN 91-7174-563-7. OCLC 180459439. https://www.worldcat.org/oclc/180459439. Läst 15 januari 2021 
  7. ^ ”Helena Edlund - Umeå universitet”. www.ucmm.umu.se. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170825160227/http://www.ucmm.umu.se/om-ucmm/personal/?languageId=3&uid=heed0001&guiseId=32099&orgId=9ecde5a952b9f966c5d61643ac2ba807f8fef110&name=Helena%20Edlund. Läst 25 augusti 2017. 
  8. ^ ”Scopus preview - Edlund, Helena - Author details - Scopus”. www.scopus.com. https://www.scopus.com/authid/detail.uri?authorId=7004452142. Läst 15 januari 2021. 
  9. ^ Schéele, Carl von (19 januari 2011). ”Elitsatsning rena herrklubben | Publikt”. www.publikt.se. https://www.publikt.se/nyhet/elitsatsning-rena-herrklubben-13128. Läst 15 januari 2021. 
  10. ^ ”Pristagare svenska priset 1994-2017”. Lunds universitet. https://www.medicin.lu.se/sites/medicin.lu.se/files/pristagare-svenskapriset-1994-2017.pdf. Läst 16 januari 2021. 
  11. ^ ”Minkowski | EASD”. www.easd.org. https://www.easd.org/prizes/minkowski.html. Läst 16 januari 2021. 
  12. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter invalda Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2003-01-30
  13. ^ ”Helena Edlund”. KVA. https://www.kva.se/sv/om-oss/kontakt/helena-edlund. Läst 16 januari 2021. 
  14. ^ Två forskare vid Umeå universitet får Wallenberg Scholars Arkiverad 19 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. pressmeddelande2010-06-01
  15. ^ Umeå universitet: Professorerna Helena Edlund och Erik Elmroth prisas av Nordea Arkiverad 19 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2011-06-15
  16. ^ ”Thomas och Helena Edlund får Baltics samverkanspris”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/umea_universitet/pressreleases/thomas-och-helena-edlund-faar-baltics-samverkanspris-1053358. Läst 15 januari 2021. 
  17. ^ ”Umeåforskare får 30 miljoner kronor i förlängda forskningsanslag | Expertsvar”. https://expertsvar.se/pressmeddelanden/umeaforskare-far-30-miljoner-kronor-i-forlangda-forskningsanslag/. Läst 15 januari 2021. 

Externa länkar

Auktoritetsdata