Heinrich Hertz
I dagens värld har Heinrich Hertz fått en unik relevans som avsevärt påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Heinrich Hertz varit föremål för diskussion, analys och kontrovers och genererat ett brett spektrum av åsikter och visioner kring dess betydelse och inflytande. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Heinrich Hertz och dess inverkan på samhälle, kultur och ekonomi, vilket ger en detaljerad analys av dess betydelse och roll i dagens värld.
| Heinrich Hertz | |
 Heinrich Hertz omkring 1890. | |
| Född | 22 februari 1857 Hamburg |
|---|---|
| Död | 1 januari 1894 (36 år) Bonn |
| Begravd | Friedhof Ohlsdorf |
| Medborgare i | Hamburg |
| Utbildad vid | Münchens universitet Humboldt-Universität zu Berlin Münchens tekniska universitet Technische Universität Dresden Gelehrtenschule des Johanneums  |
| Sysselsättning | Fysiker, uppfinnare, filosof, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Kiels universitet (1883–) TH Karlsruhe (1885–) Bonns universitet (1889–) |
| Maka | Elisabeth Hertz |
| Barn | 2 |
| Föräldrar | Gustav Ferdinand Hertz |
| Utmärkelser | |
| Bressapriset (1887) Matteuccimedaljen (1888) La Caze-priset från Académie des sciences (1889) Rumfordmedaljen (1890) | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Heinrich Rudolf Hertz, född 22 februari 1857 i Hamburg, död 1 januari 1894 i Bonn, var en tysk fysiker. Han var farbror till Gustav Hertz.
Biografi
Hertz blev filosofie doktor vid Friedrich Wilhelm-universitetet i Berlin 1880 och amanuens hos Hermann von Helmholtz. Han blev 1883 docent vid universitetet i Kiel samt 1885 professor i fysik vid Polytechnikum i Karlsruhe och 1889 vid universitetet i Bonn. Han tilldelades Matteuccimedaljen 1888 och Rumfordmedaljen 1890.
Genom experiment 1886 bekräftade han teorin om ljuset som en elektromagnetisk vågrörelse, som James Clerk Maxwell lagt fram 1864. För detta vann han det pris, som Preussiska vetenskapsakademien 1879 hade utlyst. Försöket ledde så småningom även till radiotekniken. Han har gett namn åt enheten hertz, som används för att mäta svängningstal exempelvis av en ton från ett musikinstrument eller den mänskliga rösten, härledd SI-enhet frekvens. Hans Gesammelte Werke utgavs i tre band 1894–1895.
Utmärkelser
Nedslagskratern Hertz på månen är uppkallad efter honom.
Bibliografi
- Hertz, Heinrich (1894) (på tyska). Prinzipien der Mechanik. Leipzig: Johann Ambrosius Barth. https://gutenberg.beic.it/webclient/DeliveryManager?pid=11925721
- Hertz, Heinrich (1895) (på tyska). Schriften vermischten Inhalts. Leipzig: Johann Ambrosius Barth. https://gutenberg.beic.it/webclient/DeliveryManager?pid=11924476
-
Schriften vermischten Inhalts, 1895
Källor
Noter
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Heinrich-Hertztopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6sq92r9, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Герц Генрих Рудольф”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Heinrich-Rudolph-Hertz, läst: 1 december 2020.
- ^ tyskspråkiga Wikipedia, läst: 13 november 2018.
- ^ Premio Bressa, Accademia delle Scienze di Torino, läs onlineläs online.
- ^ engelska Wikipedias gemenskap, Wikipedia, läst: 13 november 2018.
- ^ läs online, royalsociety.org .
- ^ ”Hertz on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/2481. Läst 10 februari 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Heinrich Hertz.- Hertz, Heinrich Rudolph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
|