Heinrich Geissler

I dagens värld har Heinrich Geissler blivit ett ämne av stor betydelse och intresse. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess relevans på arbetsplatsen eller dess påverkan på populärkulturen, har Heinrich Geissler lyckats fånga uppmärksamheten hos ett brett spektrum av människor. Från experter på området till allmänheten har Heinrich Geissler positionerat sig som ett ämne för ständig diskussion och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Heinrich Geissler, för att ge en fullständig och detaljerad analys av dess betydelse idag.

Heinrich Geißler.
Geisslerska rören fylld med Xenon.

Heinrich Geissler, född 26 maj 1814 i Neuhaus am Rennweg, Thüringen, död 24 januari 1879 i Bonn, var en tysk fysiker och uppfinnare.

Geissler började 1846 arbeta som glasblåsare för vetenskapliga ändamål i Nederländerna och bosatte sig 1854 i Bonn. Genom sina förträffligt arbetade instrument vann Geissler stort anseende. År 1855 fick Geissler i samband med världsutställningen i Paris en guldmedalj. År 1868 blev han hedersdoktor i Bonn.

Geissler konstruerade ett stort antal fysiklaiska och kemiska preparat. Geissler gav kvicksilverluftpumpen en ny form, lämpad för noggranna vetenskapliga undersökningar. Bland hans övriga tillverkningar kan nämnas de så kallade geisslerrören, som fick sitt namn efter Geissler, men uppfanns av John Peter Gassiot.[1] Geisslers uppfinningar föreställer tidiga varianter av lysrör och röntgenrör.

Noter

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Geissler, Heinrich, 1904–1926.

Externa länkar