Idag är Heber Curtis ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan dess uppkomst har det fångat många människors uppmärksamhet och har blivit en diskussionspunkt inom olika områden. Detta fenomen har väckt intresset hos såväl experter som entusiaster, vilket genererat omfattande debatt om dess konsekvenser och konsekvenser. Heber Curtis har visat sig ha en betydande inverkan på det moderna samhället, och dess inflytande blir allt tydligare i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Heber Curtis och dess relevans i det aktuella sammanhanget, analysera dess utveckling, utmaningar och möjliga framtidsscenarier.
Heber Curtis | |
![]() | |
Född | Heber Doust Curtis 27 juni 1872 Muskegon i Michigan |
---|---|
Död | 9 januari 1942 (69 år) Ann Arbor i Michigan |
Nationalitet | ![]() |
Yrke/uppdrag | Astronom |
Heber Doust Curtis, född den 27 juni 1872 och död 9 januari 1942, var en amerikansk astronom. Han är mest känd för att ha initierat den stora debatten om universums storlek. Debatten hölls i början av 1920-talet och Heber Curtis menade att universum bestod av flera galaxer medan astronomen Harlow Shapley menade att galaxen Vintergatan var detsamma som universum.
Heber Curtis studerade till astronom på universiteten University of Michigan och University of Virginia.
Mellan åren 1902 till 1920 arbetade han på Lickobservatoriet med att undersöka nebulosor, ett arbete som inletts av astronomen James Edward Keeler. År 1920 utsågs han till chef för Alleghenyobservatoriet och samma år startade den stora debatten. Han hävdade, och fick så småninom rätt, att Vintergatan var en galax av många.
År 1930 blev han chef över University of Michigans observatorier men depressionen gjorde att han inte fick pengar att bygga den stora reflektor han konstruerat till Ann Arborobservatoriet.
Heber Doust Curtis deltog i elva olika expeditioner som skickades ut för att undersöka solförmörkelser.
|