I den här artikeln vill vi utforska och analysera den påverkan som Hattmakare har haft på olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Hattmakare väckt stort intresse och kontroverser och skapat debatter inom olika områden. I denna mening är det relevant att undersöka de olika synpunkter som finns kring Hattmakare, samt dess inflytande inom så skilda områden som politik, kultur, teknik och ekonomi. Likaså föreslår vi att undersöka hur Hattmakare har lyckats positionera sig som ett fenomen som har präglat ett före och efter, skapa trender och innovationer som har förändrat hur vi uppfattar och närmar oss världen omkring oss.
Hattmakare är en person som arbetar professionellt med att tillverka hattar, oftast främst herrhattar. Ett hattmakarskrå är belagt redan 1363 i Nürnberg, Tyskland. Hattmakare har varit ett relativt vanligt yrke förr i Sverige och ett hattmakarskrå bildades 1597. Under 1900-talet har antalet drastiskt minskat och de få som finns kvar har som främsta uppgift att tillverka doktorshattar för såväl kvinnor som män. I äldre tider kallades hattmakare även för filtare, eftersom yrkespersonen hattmakare först började med att tillverka den filt som hatten sedan tillverkades av.
Den förmodligen mest kände hattmakaren i litteraturen är "Den galne hattmakaren" i Alice i Underlandet. Flickan Alice får vara med om många underliga saker i sagan, bland annat ett "teparty med en påskhare och en galen hattmakare".