I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Harper – En kille på hugget på det moderna samhället. Harper – En kille på hugget har varit ett ämne för intresse och debatt i åratal, och dess inflytande kan observeras inom olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Harper – En kille på hugget fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och lekmän, vilket väckt diskussioner om dess betydelse, konsekvenser och möjliga konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att undersöka hur Harper – En kille på hugget har format vårt sätt att tänka, agera och förhålla oss till vår omvärld, och vilka perspektiv vi kan ha på dess framtid.
Harper – En kille på hugget (Harper) | |
Genre | Kriminalfilm Drama |
---|---|
Regissör | Jack Smight |
Producent | Jerry Gershwin Elliott Kastner |
Manus | William Goldman |
Baserad på | Rörligt mål av Ross Macdonald |
Skådespelare | Paul Newman Lauren Bacall Julie Harris Arthur Hill |
Originalmusik | Johnny Mandel |
Fotograf | Conrad L. Hall |
Klippning | Stefan Arnsten |
Premiär | 23 februari 1966 (USA) 10 september 1966 (Sverige) |
Speltid | 121 min |
Land | ![]() |
Språk | Engelska |
Intäkter | 12 000 000 amerikansk dollar |
IMDb SFDb |
Harper – En kille på hugget är en amerikansk långfilm från 1966 med Paul Newman i huvudrollen som privatdeckaren Lew Harper. Filmen bygger på Ross Macdonalds roman Rörligt mål från 1949, fast i boken heter privadetektiven Lew Archer.
1975 upprepade Newman rollen som Harper i filmen Ett fall för Harper (The Drowning Pool).