Hardangervidda

I den här artikeln kommer vi att utforska inverkan och inflytande av Hardangervidda på det samtida samhället. Sedan dess uppkomst har Hardangervidda fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen och har fått en framträdande plats i populärkulturen. Hardangervidda har genom åren visat sin förmåga att forma åsikter, inspirera rörelser och utmana etablerade normer. I denna mening är det avgörande att noggrant undersöka hur Hardangervidda har bidragit till samhällets utveckling i olika aspekter, från politik och ekonomi till den konstnärliga sfären och individuella uttryck. Denna artikel syftar till att belysa den grundläggande roll Hardangervidda har spelat i vårt dagliga liv och dess inflytande på hur vi uppfattar världen omkring oss.

Hardangervidda.

Hardangervidda är ett fjällområde i södra Norge, öster om Hardangerfjorden. En stor del av Hardangervidda upptas av Hardangervidda nationalpark på 3 422 km².

Området utgör den största högfjällsplatån i Europa (cirka 8 000 km²) och har flera större glaciärer. Administrativt är den uppdelad mellan Buskerud fylke, Vestland fylke, och Telemark fylke. Den Norske Turistforening har totalt 26 stugor i området. Området ligger på mellan 1 100 och 1 200 m ö.h. och blev isfritt för omkring 9 000 år sedan. Platån ligger alltså över trädgränsen, med högsta punkten Sandfloeggi som är 1 721 m ö h. Äldre stenålderns människor nådde området 6 300 f Kr. Idag finns en rik fauna och flora med exempelvis 15 000 renar 1996, och 8 000 år 2008.[förtydliga][källa behövs]

Hardangervidda är en upplyft del av det Subkambriska peneplanet som även återfinns i stora delar av Sverige. Bergenbanan och riksväg 7 går över Hardangervidda. Riksväg 13 går längs kusten, nära Hardangervidda.

Bilder

  • Hardangervidda på vintern.
    Hardangervidda på vintern.
  • Bild på hyttan vid sjön Kvanntjørn på Hardangervidda.
    Kvanntjørnsbu, en av de många hytter (stugor) Den Norske Turistforening har för vandring på Hardangervidda. Snö och is även mitt i juli.
  • Tältning på berg i sydvästra Hardangervidda.
    Tältning på berg i sydvästra Hardangervidda.

Referenser

  1. ^ Hou Olsen, Gitte. ”GALLERI Tätt inpå Europas största bestånd av vilda renar”. natgeo.se. http://natgeo.se/djur/galleri-tatt-inpa-europas-storsta-bestand-av-vilda-renar. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Jarsve, Erlend M.; Krøgli, Svein Olav; Etzelmüller, Bernd; Gabrielsen, Roy H. (2014). ”Automatic identification of topographic surfaces related to the sub-Cambrian peneplain (SCP) in southern Norway—Surface generation algorithms and implications”. Geomorphology (Elsevier) 211: sid. 89-99. Läst 30 april 2015. 
  3. ^ Lidmar-Bergström, Karna (1995). ”Relief and saprolites through time on the Baltic Shield”. Geomorphology 12: sid. 45–61. doi:10.1016/0169-555X(94)00076-4. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0169555X94000764. Läst 27 juli 2015.