Hanswurst
I dagens värld har Hanswurst blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av sektorer. Allt eftersom samhället utvecklas över tid blir betydelsen av Hanswurst alltmer uppenbar, eftersom den påverkar våra liv på sätt som vi inte ens kunde föreställa oss tidigare. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Hanswurst fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och konsumenter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Hanswurst och dess relevans i den samtida världen.
Hanswurst är en gammal grotesk-komisk tysk teaterfigur som har sina rötter i medeltidsnarren och det engelska renässansdramats clowntyper.
Hanswurst förekom första gången 1519 i en nedertysk bearbetning av Sebastian Brants "Narrenschiff". Han nyttjades sedan i ett fastlagsspel från 1553 och i ett skådespel från 1573, men fick först under 1600-talet en särpräglad konventionell karaktär. Hanswurst blev i tysk teater representanten för galna streck, narraktighet och grovkornig kvickhet, liksom "Pickelhäring" i Holland, "Jean Potage" i Frankrike, "signor Maccaroni" i Italien och "Jack Pudding" i England. I början figurerade Hanswurst bara i det lägre folkdramat, men under 1700-talet utvecklade flera framstående konstnärer, som Joseph Anton Stranitzky(de) och Gottfried Prehauser, denna typ konstnärligt för den tyska folkhumorn.
Så småningom försvann emellertid intresset för figuren Hanswurst, då hans skämt blev alltmer plumpa. Författaren Johann Christoph Gottsched och skådespelerskan Friederike Caroline Neuber, vilka arbetade för det fransk-klassiska dramats införande i Tyskland, förvisade Hanswurst från de bättre tyska skådeplatserna.
Flera teaterfigurer besläktade med Hanswurst (till exempel Kasper) har senare skapats.
Se även
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hanswurst, 1904–1926.
