Nuförtiden har Hans Ramberg blivit ett ämne av intresse för många människor runt om i världen. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer inom vetenskap och teknik, har Hans Ramberg fångat uppmärksamheten hos akademiker, forskare och yrkesverksamma från olika områden. När vi fortsätter att utforska dimensionerna av Hans Ramberg möter vi oändliga möjligheter och utmaningar som inbjuder oss att reflektera över dess betydelse i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på Hans Ramberg och dess inverkan på vårt dagliga liv, samt de möjligheter det erbjuder för framtiden.
Hans Ramberg | |
Född | 15 mars 1917[1] Trondheim, Norge |
---|---|
Död | 7 juni 1998[2] (81 år) Uppsala, Sverige |
Begravd | Tilfredshet kirkegård |
Medborgare i | Norge och Sverige |
Utbildad vid | Universitetet i Oslo ![]() |
Sysselsättning | Geolog, professor |
Arbetsgivare | University of Chicago (1948–1961) Carnegie Institution for Science (1952–1955) Universidade Federal de Ouro Preto (1960–1961) Uppsala universitet (1961–1982) |
Utmärkelser | |
Wollastonmedaljen (1972)[3] Arthur L. Day-medaljen (1976)[4] Björkénska priset (1980) Arthur Holmes Medal (1983) | |
Redigera Wikidata |
Hans Ramberg, född 15 mars 1917 i Trondheim, Norge, död 7 juni 1998 i Helga Trefaldighets församling, Uppsala län, var en svensk-norsk geolog.
Ramberg var professor vid Chicago University 1952–1961. Han var därefter professor i geologi, särskilt petrografi och mineralogi, vid Uppsala universitet 1961–1983. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1967 och av Fysiografiska sällskapet i Lund 1969. Geological Society of London tilldelade honom Wollastonmedaljen 1972, Uppsala universitet Björkénska priset 1980.
|