Hans Molisch

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Hans Molisch. Detta ämne är av stort intresse för ett brett spektrum av läsare, eftersom det täcker aspekter som sträcker sig från historia till aktuella konsekvenser i samhället. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de många aspekterna av Hans Molisch, analysera dess utveckling över tid, dess relevans idag och möjliga framtida prognoser. Utan tvekan är Hans Molisch ett fascinerande ämne som väcker nyfikenhet hos alla, oavsett ålder eller utbildning. Så gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lära dig om Hans Molisch.

Hans Molisch
Född6 december 1856[1][2][3]
Brno
Död8 december 1937[1][2][3] (81 år)
Wien
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iÖsterrike
SysselsättningBotaniker, universitetslärare, mykolog
ArbetsgivareBose Institute
Tohoku-universitetet
Karlsuniversitetet (1894–1909)[4]
Wiens universitet (1909–1937)[4]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Universität für Bodenkultur Wien (1933)[2]
Redigera Wikidata

Hans Molisch, född den 6 december 1856 i Brünn (nu Brno i Tjeckien), död den 8 december 1937 i Wien, var en österrikisk växtfysiolog. Auktorsnamnet Molisch kan användas för Hans Molisch i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Molisch blev extra ordinarie professor vid tekniska högskolan i Graz 1889, professor vid Prags tyska universitet 1894 och vid universitetet i Wien 1909. Åren 1897–98 företog Molisch en botanisk resa kring jorden med ett längre uppehåll på Java. Molisch blev ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund 1924.

Hans arbeten utmärks av originalitet och innehåller en mängd skilda fysiologiska rön av största intresse. Som de främsta förtjänar framhållas Die Pflanze in ihren Beziehungen zum Eisen (1892), Untersuchungen über das Erfrieren der Pflanzen (1897), Studien über die Milchsaft und Schleimsaft der Pflanzen (1901), Leuchtende Pflanzen (1904), Die Purpurbakterien (1907), Das Warmbad als Mittel zum Treiben der Pflanzen (1909) och Die Eisenbakterien (1910).

Källor

Noter

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2002112897, läst: 23 november 2019.
  2. ^ läs online, boku.ac.at , läst: 19 november 2020.
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 41606.
  4. ^ The Road to the Future: the History of “The Little Botanists” Society, vol. 10, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 8-38, 10.24411/2076-8176-2018-11975.