I dagens värld representerar Hans Eriksson (ishockeyspelare) ett ämne med växande intresse inom alla samhällsområden. I takt med att tekniken går framåt och globaliseringen blir mer påtaglig har Hans Eriksson (ishockeyspelare) blivit ett relevant ämne som påverkar människor i alla åldrar, kön och nationaliteter. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politik och kultur har Hans Eriksson (ishockeyspelare) visat sig vara en mångfacetterad fråga som förtjänar djupare uppmärksamhet och analys. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven på Hans Eriksson (ishockeyspelare) och diskutera dess betydelse i den moderna världen.
Hans Eriksson | |||||||||||||||||||
Smeknamn | Mele | ||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nationalitet | ![]() | ||||||||||||||||||
Född | 24 november 1932 | ||||||||||||||||||
Död | 1971 | ||||||||||||||||||
Spelardata | |||||||||||||||||||
Position | Högerforward | ||||||||||||||||||
Skjuter | Vänster | ||||||||||||||||||
Klubbar | |||||||||||||||||||
Spelade för | Brynäs IF Gävle GIK | ||||||||||||||||||
Tränare för | Brynäs IF | ||||||||||||||||||
Övrigt | |||||||||||||||||||
Proffsår | 1954–1964 | ||||||||||||||||||
|
Hans Erik Lennart Eriksson, född 24 november 1932 i Gävle Staffans församling, Gävle, död där 22 januari 1971[1], var en svensk ishockeyspelare och -tränare.
Hans Eriksson började sin karriär som hockeyspelare 1954 i Brynäs IF då han var med och förde upp laget till division 1, då den högsta serien i svenska ishockeyligan. Från säsongen 1957/1958 spelade han fyra säsonger med lokalkonkurrenten Gävle GIK. Hans Eriksson återvände till Brynäs IF säsongen 1961/1962 och vann svenska mästerskapen med klubben 1964. Eriksson avslutade sin aktiva karriär samma år, men återkom som assisterande tränare under säsongerna 1966/1967 och 1967/1968.[2]
Hans Eriksson omkom i en trafikolycka 1971.[3]
Hans Eriksson spelade 21 matcher med Tre Kronor och deltog i VM 1957, då laget erövrade världsmästartiteln. Som bästa europeiska lag blev Sverige och Hans Eriksson också Europamästare.[4]