Hans Ellegren

I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet Hans Ellegren och dess inverkan på dagens samhälle. Hans Ellegren har varit ett ämne för intresse och diskussion i många år, och dess relevans är fortfarande påtaglig idag. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Hans Ellegren lämnat en betydande prägel på olika aspekter av mänskligt liv, vilket påverkar allt från mellanmänskliga relationer till politisk och ekonomisk dynamik. Genom denna detaljerade analys kommer vi att försöka bättre förstå Hans Ellegrens roll i dagens värld och reflektera över dess inflytande i framtiden.

 Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Hans Ellegren
Hans Ellegren, 29 maj 2012.
Född9 september 1962 (62 år)
Gävle, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidSveriges lantbruksuniversitet
SysselsättningEvolutionsbiolog, genetiker, universitetslärare
ArbetsgivareSveriges lantbruksuniversitet
Uppsala universitet
Redigera Wikidata

Hans Ellegren, född 1962 i Gävle, är en svensk evolutionsbiolog och genetiker verksam vid Uppsala universitet. Han utsågs 1998 till professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet och kom då närmast från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där han disputerade 1993.[1]

Han har tjänstgjort som prefekt, prodekanus och sektionsdekanus vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.

Hans Ellegren har publicerat över 300 arbeten. Hans forskargrupp studerar evolutionsbiologiska frågor med metoder från genomik och bioinformatik.[2]

Ellegren är ledamot av Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala (sedan 2001), Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala (2001), Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) (2010), Det Norske Videnskaps-Akademi (2015), och European Molecular Biology Organisation (2015). Han är sedan 2013 ständig sekreterare för Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, och sedan 2022 ständig sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademien.[3] Han har gett ut boken 'Det svenska forskningslandskapet'[4], en sammanställning av utfall av ansökningar ställda till Vetenskapsrådet, i syfte att stimulera till användningen av öppna kvalitetsregister för kvalitetsutveckling inom forskningen.

Ellegren kom 2019 ut med boken Hvad nytt och nyttigt som behandlar naturvetenskapens intåg i Sverige i början av 1700-talet och tillkomsten av landets äldsta lärda sällskap 1710, Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.[5] I en uppföljande bok, utgiven 2020, behandlas Vetenskaps-Societeten fortsatta historia under perioden 1744-1800.[6] Därefter har han utgivit en tredje volym, Kungl Vetenskaps-Societeten i 1800-talets Uppsala (2022).

Källor

  1. ^ Ellegren, Hans (1993) (på engelska). Genome analysis with microsatellite markers. Uppsala: Sveriges lantbruksuniv. Libris 7435773. ISBN 91-576-4710-0 
  2. ^ ”Hans Ellegrens forskargrupp”. Uppsala universitet. Arkiverad från originalet den 14 september 2015. https://web.archive.org/web/20160229134308/http://www.ieg.uu.se/evolutionsbiologi/ellegren-se/. 
  3. ^ ”Hans Ellegren vald till ny ständig sekreterare för Vetenskapsakademien”. Kungl. Vetenskapsakademien. 10 juni 2021. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/hans-ellegren-vald-till-ny-standig-sekreterare-for-vetenskapsakademien. Läst 3 januari 2022. 
  4. ^ ”Kartläggning av forskning ska bidra till ökad kvalitet | Universitetsläraren”. https://universitetslararen.se/2017/05/24/kartlaggning-av-forskning-ska-bidra-till-okad-kvalitet/. 
  5. ^ Ellegren, Hans. (2019). Hvad nytt och nyttigt. Tillkomsten av Sveriges första lärda sällskap : Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala.. ISBN 978-91-513-0679-7. OCLC 1113753857. https://www.worldcat.org/oclc/1113753857. Läst 17 januari 2021 
  6. ^ Ellegren, Hans (2020). En akademi finner sin väg. ISBN 978-91-513-1011-4 

Externa länkar

Auktoritetsdata