Hans Abraham Kruuse af Verchou

Numera är Hans Abraham Kruuse af Verchou ett ämne som har fått relevans inom olika områden i det dagliga livet. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Hans Abraham Kruuse af Verchou blivit en central diskussions- och intressepunkt för många. Både akademiskt och personligt har Hans Abraham Kruuse af Verchou väckt nyfikenhet och debatt om dess implikationer och konsekvenser. Oavsett om det är i det sociala, politiska, ekonomiska eller vetenskapliga sammanhanget har Hans Abraham Kruuse af Verchou genererat oändliga reflektioner och forskning som försöker reda ut dess komplexitet och konsekvenser för dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta dimensionerna av Hans Abraham Kruuse af Verchou och dess inverkan på vår miljö.

Hans Abraham Kruuse af Verchou
Född9 juni 1626 ​eller ​1626
Mecklenburg, Tyskland
Död14 november 1688 ​eller ​1688
Umeå, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär
Befattning
Regementschef (1673–1683)
Landshövding i Västerbottens län (1683–1688)
MakaBrita Strömfelt
BarnJohan Kruuse af Verchou
Henning Adolph Kruuse (f. 1654)
Carl Gustaf Kruuse (f. 1655)
FöräldrarHenning Kruse
Anna Margarete von Krassow
Redigera Wikidata

Hans Abraham Kruuse af Verchou (även Krause), född 9 juni 1626Varchow, död 14 november 1688 i Umeå var en svensk militär och landshövding.

Kruuse föddes på det mecklenburgska godset Varchow som son till lantrichter Henning Kruuse till Varchow och Bredenfelde och hans hustru Anna Margareta von Krassow. Han gick 1645 i tjänst i franska armén och hann befordras till fänrik, då han 1648 följde med drottning Maria Eleonora på hennes återresa till Sverige och blev hovjunkare. Han utnämndes 1654 till kapten vid Dalregementet, och befordrades 1657 till major, 1660 till överstelöjtnant och blev chef för regementet i oktober 1673. 1674 befordrades han till generalmajor. Kruuse deltog i slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona. 1679 upphöjdes han till friherrligt stånd. Kruuse utnämndes 1683 till landshövding i Västerbottens län, och avled under sin tid där i Umeå i november 1688.

Våren 1689 fördes hans kista ned till Stockholm för begravning i Jakobs kyrka. Möjligen överfördes dock hans kropp senare till Grödinge kyrka, där hans vapen idag är uppsatt.

Referenser

  • Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor, Stockholm 1928

Noter

  1. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, genealogics.org person-ID: I00491135, läs online och läs online.
  2. ^ Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, vol. Andra afdelningen, 2, Norstedts förlag, Svenska adelns Ättar-taflor, 1861, s. 510-512, läst: 22 oktober 2021.
  3. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.