Hans-Gunnar Axberger

Ämnet Hans-Gunnar Axberger diskuteras flitigt i dagens samhälle och är föremål för flera undersökningar och debatter. Sedan många år tillbaka är Hans-Gunnar Axberger en källa till inspiration och reflektion för många och dess betydelse har inte minskat med tiden. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Hans-Gunnar Axberger, och utforska dess inverkan på vardagen, dess relevans i akademin och dess inflytande på populärkulturen. På dessa sidor kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om Hans-Gunnar Axberger, i syfte att belysa detta ämne och främja en större förståelse för det.

Hans-Gunnar Axberger
Hans-Gunnar Axberger, 22 september 2016.
Född11 juli 1952 (72 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
Befattning
Justitieombudsmannen (2008–2013)
ArbetsgivareUppsala universitet
Redigera Wikidata

Hans-Gunnar Axberger, född 11 juli 1952 i Danderyds församling i Stockholms län[1], är en svensk jurist och författare. Han är son till Gunnar Axberger.

Axberger disputerade 1984 vid Stockholms universitet på avhandingen Tryckfrihetens gränser.[2] Han blev 2003 adjungerad professor i medierätt vid Stockholms universitet och är sedan 2015 professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.[3] Han har varit byråchef på Brottsförebyggande rådet och var pressombudsman 1990–1992 samt justitieombudsman mellan februari 2008 och juli 2013.[4] Åren 2011–2013 var han ordförande i en parlamentarisk kommitté som utredde det statliga presstödet.[5][6] Hans bok Statsministermordet belönades med Stora fackbokspriset.

Mordet på Olof Palme

Axberger var 1996–1999 ledamot och huvudsekreterare i den statliga Granskningskommissionen, om polisutredningen av mordet på statsminister Olof Palme. År 2022 utkom Axberger med boken Statsministermordet, där han skildrar mordutredningens historia. Han riktar kritik mot åklagare Krister Peterssons utpekande av den avlidne Stig Engström som misstänkt gärningsman. Hans ambition med boken var " svaret på vem gärningsmannen var utan skälet till att vi aldrig funnit det".[7]

Justitieombudsman

Efter sin tid som Justitieombudsman 2008–2013 drog Axberger slutsatsen att offentlighetsprincipen generellt fungerar som den ska men att han gjorde en nedslående erfarenhet i några granskningar av regeringskansliet. Han sade att "Dels hade man tagit sig uppseendeväckande friheter i förhållande till regelverket, för att inte tala om värdegrunden, och dels så ansåg man inte att man hade gjort några fel. Attityden var, måste jag nog tyvärr säga, arrogant och den liknade ingenting annat som jag stötte på under mina JO-år från andra myndigheter".[8]

Riksrevisionsaffären

Riksrevisor Margareta Åberg beslöt den 10 juli 2016 med hänvisning till Dagens Nyheters granskning att ge Axberger i uppdrag att "utreda om det har funnits några formella fel och brister i hanteringen och ledningen av det förändringsarbete som genomförts vid Riksrevisionen det senaste året".[9]

Utmärkelser och priser

  • Sverige H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken (Kon:sGM12, 2018) för betydande insatser inom juridik och svensk statsförvaltning[10]

Bibliografi i urval

  • Offentlighet och sekretess i forskningsverksamhet (1983)
  • Eko-brott, eko-lagar och eko-domstolar. En rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet (1988)
  • Brottsprovokation (1989)
  • Vad händer med offentlighetsprincipen vid ett svenskt EU-medlemskap? En rättslig utvärdering (1994)
  • Pressetik. En översikt över pressetiska konflikter, regler och synsätt (1994)
  • Tänka fritt är större (1995)
  • Det allmänna rättsmedvetandet (1996)
  • Principgenombrottet. En rättslig granskning av förslaget att ”utdefiniera” barnpornografin från grundlagarna (1998)
  • Yttrandefrihetsrätt (2004, tillsammans med Håkan Strömberg)
  • Statsministermordet (Norstedts förlag 2022)

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ Axberger, Hans-Gunnar (1984). Tryckfrihetens gränser (1. uppl.). Stockholm: LiberFörlag. Libris 7268914. ISBN 9138905302 
  3. ^ Nya professorer vid Juridiska institutionen på Uppsala universitets webbplats Arkiverad 9 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-07-12
  4. ^ ”Protokoll 2012/13:113”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. Onsdagen den 5 juni 2013. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-protokoll-2012131_H009113/. Läst 26 september 2013. 
  5. ^ ”Presstöd”. regeringen.se. Regeringskansliet (Kulturdepartementet). 28 februari 2008, uppdaterad 10 september 2013. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928212741/http://www.regeringen.se/sb/d/13163/a/12767. Läst 26 september 2013. 
  6. ^ ”Kommittéberättelse 2011:Ku2011:06”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928225203/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommitteberattelser/Presstodskommittn-Ku-201106_B2_Ku2011;06/. Läst 26 september 2013. 
  7. ^ Hans-Gunnar Axberger om Palmeutredningen: ”Nästan ingenting fungerade” Dagens Nyheter 2022-03-07
  8. ^ Gunilla Herdenberg. "Tryckfrihetsförordningen 250 år – Fri information för framtida kunskap! Arkiverad 16 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.", vardegrundsdelegationen.se, 22 september, 2016. Åtkomst den 17 augusti 2017. (Video med bildspel Arkiverad 10 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine. med Hans-Gunnar Axberger vid 28m). Åtkomst den 17 augusti 2017.
  9. ^ Beslut om extern utredning, pressmeddelande från Riksrevisionen den 10 juli 2016, läst 2016-07-11]
  10. ^ Riksmarskalkämbetet (28 januari 2018). ”Medaljförläningar 28 januari 2018”. Pressmeddelande. Läst 15 september 2021. Arkiverad från originalet den 15 september 2021.

Externa länkar


Företrädare:
Nils-Olof Berggren 		Justitieombudsman
2008–2013 		Efterträdare:
Cecilia Renfors
Företrädare:
Thorsten Cars 		Allmänhetens pressombudsman
1990–1992 		Efterträdare:
Pär-Arne Jigenius


Auktoritetsdata